Min vän Ulla (en man) ska komma över för vin och skvaller på balkongen.
Ont i huvudet
Ont i huvude
Ont i huvud
Ont i huvu
Ont i huv
Ont i hu
Ont i h
Ont i
Ont
On
O
Etikett: sjukdom
Ljust bröd
Lars-Åke
Städ
Idag har jag; ringt min läkare som dock var på semester, umgåtts med en poliskonstapel (mycket trevlig), power walkat, handlat mat för resten av veckan, diskat, dammtorkat hela lägenheten, dammsugit hela lägenheten, tvättat mina golv, bytt sängkläder, vattnat de halvdöda krukväxterna (please don’t die), jobbat på annonser, talat i telefon fem gånger, rakat mig, duschat, ställt ett ultimatum samt hängt upp två gorgeous tavlor. Nu ska jag fanimej dricka ett glas rött.
Sot
Måste ju berätta. Som mina trogna läsare vet så drömmer jag ju (tack vare Zoloft) väldigt mycket och väldigt klart. Ibland vet jag inte vad som är dröm och vad som är verklighet. Som den där gången när jag trodde att jag talat i telefon med flera personer som sedan såg helt frågande ut när jag tog upp ämnet vi “talat om”.
Nytt exempel idag; skulle ju få sotarbesök i måndags och det brukar ju sägas att “vi kommer mellan 07 och 13″. Och då brukar de komma 13:15 ungefär. Men i måndags minsann hade de kommit före 09 för då hade de varit och plingat på men jag var inte hemma för jag kom ju hem vid 09 nån gång (ta mig tusan). Hittade en lapp som sa att de skulle komma på fredag (idag) mellan 07 och 13. Jag ställde alltså klockan på 07 och klädde på mig och lade mig igen för att bara kunna hoppa upp och öppna när det ringde på dörren. Men så idag var jag helt säker på att jag gått upp, hittat en ny lapp på hallgolvet som sa att de varit och ringt på och att jag skulle ringa ett nummer. Så låg jag och slappade (febrig) vid 11 då det plötsligt ringde på dörren. Två sura karlar sa; “sotarna” och jag sa; “men var ni inte här i morse?”. De svarade inte ens utan gjorde sitt jobb och gick. Sedan började jag leta efter den där lappen jag fått idag. Men den finns ingenstans i mitt hem. Alltså måste jag ha drömt igen. Och jag som just tänkte ringa min hyresvärd och säga att; “de där sotarna var verkligen otrevliga”. I själva verket måste de ha trott att jag var otrevlig och kanske trodde att jag sa; “kunde ni inte ha kommit i morse?”. Det är sånt som “bara händer Kim och RÅ”.
Vilket långt och ointressant inlägg det här blev, men det kommer nog inga fler idag för nu ska jag få besök. Ciao.