På finska: Makwan Amirkhani läser lusen av huliganerna

Om du är aktiv på sociala medier så har du säkert sett detta klipp.

Om inte: gör det.

Kortfattad sammanfattning på svenska:

Arg (nja snarare trött) finsk blatte läser lusen av bråkiga blattar. ”Ni förstör så mycket för så många andra invandrare. Jag kan inte försvara er längre. Ni väcker ett hat i mig. Ett hat jag själv inte gillar. Ev. rasism får ni skylla er själva för när ni beter er som ni gör. Ni har alla möjligheter i detta land som ni inte vet att värdesätta.”

Osv. Osv. Osv. Mycket bra.

”Jag är så besviken på er” säger Makwan Amirkhani på ren finska.

KLICKA HÄR!

Dagens läsvärda länkar

Dagens läsvärda länkar från dårhuset.

(Nästa person som ifrågasätter mitt beslut att lämna Sverige bör istället fråga sig själv varför hen väljer att stanna.)

”Utöver tystnad från statsledningen vet vi att hösten kommer handla om miljöpolitik och feminism vid sidan av jobben och skolan. Allt under tiden det regnar handgranater, knivar och kulor. Blodet flyter på gator och varuhus. Oron i samhällskroppen närmar sig explosiva nivåer.”
Blodet flyter

”Arbete åt alla som vistas i Sverige? På riktigt? Det kan ju inte innebära någonting annat än att vi sänker lägstalönerna på arbetsmarknaden dramatiskt. Och gärna för mig – hur ska vi annars på någon sorts allvar börja integrera vuxna analfabeter?”
Svensk debatt är yviga gester och noll tankearbete

”Om Sveriges inte ska bli världsledande exportör av jihadister behöver fler skaka av sig föreställningen att den som pratar om våldsbejakande extremism gynnar mörka krafter. Annars kommer Sverige inte längre vara landet som förknippas med ABBA och Astrid Lindgren – utan med lemlästande jihadister.”
Sverige är ett paradis för jihadister

”Det här är för mycket. Statsministern har en del att förklara. Det är bäst att han ger en mycket bra förklaring till att svensk invandringspolitik trots allt är på rätt väg. Annars är i varje fall mitt obetydliga förtroende för honom slutgiltigt utraderat.”
IKEA-morden

Det sjunkande skeppet

Orkar ju knappt gå in på de senaste dagarnas händelser.

Sverige är verkligen ett sjunkande skepp.
Otroligt tragiskt.

Läs:

Varför avvisades inte den nu mordmisstänkte eritreanen ”med omedelbar verkan”?

Vad är det som händer i Sverige egentligen?

Fatta! Detta är ju helt sinnessjukt. SINNESSJUKT! –> TT:s “PK-varning” till redaktionerna: “Kommer publicera uppgiften om att misstänka är från Eritrea”

’Swedes, you need to talk about immigration’
(Denna passage: ”And what of the SD voters? Are they deemed ‘racist’ and ‘neo-fascist’ too? Or might they be ordinary Swedes, concerned about the future of their country – and sick to death of the failure of mainstream parties to talk about this like adults?”)

Politik och ”lilla gubben”

Jag är ju en sådan som älskar politik.
Och jag älskar att prata politik.
Politiken påverkar oss alla och människor som ”inte är så insatta” kanske helt enkelt inte borde ha rösträtt?

En sak som jag finner en smula jobbig när det handlar om det här extremt stora och viktiga ämnet politik är att det finns människor som försöker ”uppfostra” dig så fort du inte tycker som den andra.

Det blir alldeles för lätt en liten klapp på huvudet och ”lilla gubben, du fattar inte nåt”.

Nu är jag dock en väldigt gammal man som har levt lite och överlevt ganska många val och omröstningar. Jag har dessutom omprövat mig själv och mina åsikter gång på gång på gång.
Jag vet vad jag tycker.
Eller snarare vad jag tycker idag.
Men jag tänker inte ändra mig för att någon kallar mig ”lilla gubben” och klappar mig på huvudet.

En annan sak som jag finner besynnerlig och riktigt otrevlig är stigmatiseringen som pågår i detta land. Har det alltid varit så? Före farbrors tid alltså?

En människa är inte sitt för dagen politiska parti.

Konkret exempel: om en socialdemokrat som ses som en reko och hyvens demokratisk medborgare hoppar över till sverigedemokraterna så går denna person från att vara just en reko och hyvens demokratisk medborgare till att vara något som katten släpat in. Om ens det.

På tal om SD. De kommer att öka och öka och öka och de kan inte stängas ute för all evig framtid.

Det som just nu pågår i sandlådan som kallas svensk politik är helt enkelt inte någonting demokratiskt.
Sverige är inte längre en riktig demokrati.

Det måste ju varenda demokratisk människa inse.
Oavsett vad hen lade sin röst på på valdagen.

Manifestationer, val och hälsa

Den senaste tiden har varit hektiskt.
På ena jobbet har vi lyckats arrangera en mycket framgångsrik och festlig manifestation för Israel och mot antisemitism. Publiken var stor och glad, talarna var fantastiska, solen sken och stämningen var på topp.

Men vet du hur mycket arbete det ligger bakom att få till en manifestation?
Tillstånd ska fås, dialogpolisen ska det samtalas med och talare ska kontaktas och bokas.
Dessutom ska allt det där tekniska fungera också. Scen, ljudanläggning osv. osv.
Fick även den stora äran att ha ett möte med SÄPO. Det var ju lite spännande.

En dryg vecka senare representerade jag mitt jobb på en liknande manifestation i Uppsala.
Den var raka motsatsen.
Visst, talarna var toppen.
Men publiken var hemsk.

Endast ett fåtal Israelvänner dök upp – däremot dök det upp ett enormt gäng Israelhatare.
De skrek och de gormade. De visade upp löjliga, lögnaktiga skyltar.
Efteråt ville de inte lämna oss i fred, vilket resulterade i att vi fick poliseskort från platsen.
Vi slog oss ned på en uteservering och poliserna stod utanför på gatan och övervakade oss tills tåget gick…

Tänk vilka fina poliser vi har i Sverige! Ändå släpas de i smutsen i tid och otid.

På hemmaplan har det också varit en del dramatik, men de flesta knutar har gått att knyta upp.

Igår var det riksdagsval och jag ä l s k a r ju val och politik så jag har haft några underbara veckor med alla debatter osv. Igår morse promenerade jag och maken till vallokalen och röstade. Är inte helt nöjd med resultatet.
Men mest är jag förvånad över att så många verkar vara förvånade av SD:s stora lyft.
Vad hade ni trott?
Det g å r inte att ignorera de problem som SD lyfter fram.
Det gick inte för fyra år sedan och det gick inte i år.
Det kommer inte gå om fyra år heller.
Så sluta jollra och börja snacka allvar!

En ögonöppnare fick jag personligen i samband med dramat i Uppsala.
Det kändes som att jag befann mig i… låt oss säga Gaza.

Hälsan är inte på topp, då den helvetiska huvudvärken gör sig påmind.
I morse var jag och lämnade blodprover och kollade mitt (fortfarande för) höga blodtryck.
Nu ska vi gå till botten med det här och det känns ju bra.