Etikett: Media

Vad är väl 50 miljoner?

Som vanligt när det kommer till svensk “fri” press så skriver ingen om det.
Tack och lov så har vi då den så kallade bloggosfären + inte minst utländska medier.
I dessa kristider räcker tydligen inte de 700 miljoner som vårt land årligen skänker till palestinierna. Nej, nu har det nämligen bestämts att ett Arafat-museum ska byggas på Västbanken, och rappt är den svenska staten framme och skjuter till ytterligare 50 miljoner kronor. Verkligen nödvändigt, tycker ni inte?
Sverige är den tredje största bidragsgivaren till palestinierna men 700 mille till mat, infrastruktur och annat nödvändigt vapen, bomber och granater räcker tydligen inte. Nej, 50 till får det bli. Arafat var nämligen en gosig gubbe. Verkligen. En smygbög med pedofila tendenser, som ville utplåna Israel och världens alla judar (hurra, fredspris!), död i AIDS på ett sjukhus i Paris under stort hemlighetsmakeri.
Hallå!
Yttrandefrihet!
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Special report: Sweden’s dirty secret



Special report: Sweden’s dirty secret
Does Swedish salmon secret involve horrific crimes against Norwegian villagers?
Uria Asor
OSLO – Gravad lax – or pickled salmon – is one of the most popular Scandinavian dishes. Its preparation process is simple and quick, and its ingredients are seemingly identical everywhere: Salmon fillet, salt, sugar, oil, and herbs.
However, despite this, those in the know and lox connoisseurs have been claiming that the Swedish gravad lax tastes differently than the Norwegian, Finnish, and Danish variety. “The Swedish variety contains some sort of slight sourness, “ says Danish Chef Richard Muller Holstrum. “I was never able to detect its source.”
However, Ynet’s special investigative report has revealed, for the first time, what may be the secret ingredient in Sweden’s gravad lax. The horrifying findings indicate that the source is fungus removed from the feet of innocent Norwegian fishermen.
Horror at the village
Arnolf Lillehammer, a resident of the Norwegian village of Idiben, located near the Swedish border, will never forget the last time he saw his father alive. “It happened just before the last summer,” Arnolf recounted. “The lake was about to freeze, and dad went out to fish in the afternoon. He asked me to help him clean the fish when he returns. After three hours we started to worry. The next day, after we found his boat, we realized something terrible had happened.”
Three weeks later, Arnolf’s fears were replaced by pure horror, after finding his father’s corpse buried in the snow, with both his feet cut off.
This was not the only disappearance in the area. In fact, dozens of cases of fishermen failing to return home at the end of the day were recorded in eastern Norway in recent years. The locals attributed the many disappearances to the harsh winter conditions; fierce snowstorms did not leave any hope for finding the bodies. However, the horrible fate of Arnolf Lillehammer’s father, Videkon, made it clear this was a much more sinister affair than previously thought.
The bizarre death was extensively covered by local media and police officials devoted great efforts to solving the mystery, but answers were not forthcoming. However, the Lillehammer family finally received some unexpected help: One clear summer day, a man by the name of Bjorn B. (the full name is being withheld) appeared at the family’s door and presented himself as a Swedish army defector.
The salmon war
Bjorn told the stunned relatives that in the framework of his role as an intelligence officer, he was exposed to the activity of a top secret unit in the Swedish army. The discovery prompted severe pangs of conscience. The moment he read about the Lillehammer family’s tragedy, he knew he would not be able to live with himself if he doesn’t confess to them.
In the 1950s, Bjorn revealed, Sweden faced a sharp decline in pickled salmon exports, mostly because of the growing competition against Norwegian salmon. Secret experiments and taste tests performed by Swedish scientists finally identified the secret ingredient that would give Swedish salmon the edge: One gram of fungus taken from human feet for every 100 grams of gravad lax.
Residents of east Norway villages, known for not changing socks for long months, were therefore an obvious target. And so, Sweden established the Strumpor Stinkande elite unit, responsible for fresh supply of stinky human feet for the Swedish salmon industry.
Senior Swedish military officials are of course rejecting out of hand reports on the existence of the above unit, yet Bjorn B.’s testimonial was further reinforced last week in the Norwegian village of Durknhart. A boy walking by the river found a piece of metal resembling a pin of a military unit sporting an unequivocal symbol – a sock flanked by two wings.
Now all that is left is to see whether the International Court of Justice at The Hague will take up the challenge and probe what appears to be a brutal crime committed by Sweden against the Norwegian people.
Swedish Foreign Ministry’s response
We are stunned by this baseless anti-Swedish report and expect the Israeli government to harshly condemn it. The absence of any condemnation is reminiscent of the Ben Gurion government’s feeble response to Swedish Count Folke Bernadotte’s assassination in Jerusalem in 1948.
Note: The writer of this piece is a phony investigative reporter; the above investigative report is worthless, just like the Swedish report published last week.
*** *** *** *** *** *** ***
För övrigt vill jag rekommendera fantastiska Fred i Mellanösterns artikel Så borde skandalen med Aftonbladet ha hanterats.

Svar på tal

Jag förstår att ni har väntat på en kommentar från mig angående det senaste Israeldramat. Ja, pressen har varit minst lika stor på mig som på Carl Bildt – ni kräver att få veta!
Jag har påbörjat flera inlägg men raderat dem allihop, förutom ett som jag började skriva på igår.
Jag har spenderat en stor del av dagen med att läsa kommentarer till artiklar i israeliska tidningar och ja, de är stundtals lika skrämmande som de som finns i Aftonbladet Antisemitbladet och Expressen, men en kommentar fastnade jag lite för.
“Svenskarna snackar om pressfrihet och yttrandefrihet [och bla bla bla] men ändå var det ingen tidning som vågade publicera de där Muhammedteckningarna som dansk press publicerade.”
Därefter for jag till Italienaren med stora delar av det resterande inlägget färdigskrivet i huvudet och så då idag, till min stora glädje, läser jag en text på Newsmill med samma poänger. Läs och begrunda.
Läs även: Ingen skillnad mellan Aftonbladets och Nazitysklands hetspropaganda, Israels reaktioner beror på såren från Förintelsen, Linderborg piskar upp naziststämningar, Boströms och Gahrtons fantasier avslöjar deras egen agenda, Försök inte, Aftonbladet.
Som vanligt när jag skriver om Israel så är kommentarsfunktionen avstängd.
Hatiska galenpannor får klottra någon annanstans.
Läs även andra bloggares åsikter om israel

Lite balans i media, tack


Varför visas aldrig bilder på plågade israeliska barn?
Bild från Jerusalem Post.
Jag fortsätter skriva om detta trots att ni gamla goda bloggläsare hellre vill läsa om ekivoka detaljer ur mitt privatliv. Jag känner att det är min plikt. Inte minst med tanke på att människor som Lennart Eriksson får sparken då de försöker balansera medias extremt (och pinsamt) ensidiga rapportering.
Tänk om länderna i Mellanöstern kunde koncentrera sig på att bygga upp fräsiga, trevliga demokratier (tänk Israel) istället för att lägga ner all sin energi på hat och att förstöra för andra.
Observera sista meningen i den här artikeln, som ett exempel.
Tänk om media kunde berätta lite mer om de “norska hjälteläkarna” i Gaza. Mads Gilbert är exempelvis inte bara läkare – han har sedan 70-talet varit aktiv i den palestinska solidaritetsrörelsen. Partiet han företräder är ett revolutionärt kommunistiskt parti och herr Gilbert är känd för att ha yttrat dessa ord angående 9/11: Hvis USAs regjering har en legitim rett til å bombe og drepe sivile i Irak, har også de undertrykte en moralsk rett til å angripe USA med de våpen de måtte skape. Døde sivile er det samme enten det er amerikanere, palestinere eller irakere”. På en direkt fråga om han stöttade terrorattackerna mot USA, svarade Gilbert: “Terror er et dårlig våpen, men svaret er ja, innenfor den konteksten jeg har nevnt”. Källa.
Varför nämner inte våra kära tidningar detta?
Tänk om media slutade vinkla varenda liten artikel på ett sätt som sympatiserar med palestinierna. “Hur ska man orka leva så här?” skriker denna artikel, med underrubriken “bloggare om striderna i Gaza”. Vem tänker på att orden kommer från en israelisk bloggare? “Jag står ensam i källaren och lyssnar på sirenen och väntar på smällen. Hur ska man orka leva så här?” (17-årig israelisk bloggare). Varför länkar Aftonbladet i artikeln till alla bloggar utom den israeliska?
Kudos för att de ändå citerar Mr D Frihetsblogg: “Det står klart att det är en utstuderad taktik att lura den israeliska militären att skjuta mot civila mål. Sedan utnyttjar man skamlöst dödsoffren i sin propaganda”.
Vad gjorde palestinierna när Israel drog sig ur Gaza 2005? Byggde upp ett trivsamt samhälle? Nej, de röstade fram en terrororganisation till att leda dem och vad gör terrororganisationer med stålarna de håvar in? Bränner de dem på vapen eller på en blomstrande framtid?
Israelerna vill ha fred och de stöttar palestinierna – så länge de slipper attacker.
På Newsmill skriver Carina Hägg (s): Våra barn och barnbarn kommer att läsa i historieböckerna om julinvasionen 2008, och då kommer vi att skämmas. Vi kommer inte att kunna svara på deras kritiska frågor: “varför gjorde ni inget?”.
Jag undrar varför ingen gjorde något, eller ens reagerade, under alla år då allt Israel ville ha var fred men allt de fick var fortsatta attacker.
Varför kan folk inte förstå att så länge sådana som Hamas har någon som helst makt i Mellanöstern kommer freden lysa med sin frånvaro eftersom de de facto inte vill ha fred. De vill utplåna staten Israel och varenda jude i denna värld.
Fjolårets (större) terrorattacker mot Israel:
# July 22, 2008: Sixteen people were wounded when a man drove a bulldozer into a bus and four other vehicles in central Jerusalem. The attack was an attempted copycat of an earlier attack on Jerusalem’s Jaffa Road on July 2, 2008. The terrorist was shot dead by police.
# July 2, 2008: An Arab resident of Jerusalem deliberately drove a bulldozer into pedestrians and vehicles in central Jerusalem, overturning and flattening a number of buses and cars. Three people were killed and 66 injured in the attack.
# April 9, 2008: Two Israeli civilians were killed and two wounded when Palestinian terrorists attacked an Israeli-controlled border crossing where fuel is piped into Gaza. The attack at the Nahal Oz depot was carried out by members of various terrorist movements, including the Popular Resistance Committees.
# March 6, 2008: Eight men, seven of them teenagers, were killed when a Palestinian gunman entered the Merkaz HaRav Yeshiva in Jerusalem and opened fire. The terrorist also wounded nine in the attack before he was killed at the scene.
# February 4, 2008: A 73-year-old woman was killed and 40 people were wounded when a suicide bomber blew himself up in a shopping center in the southern city of Dimona. A second bomber was shot by a police officer who noticed him reaching for his explosive belt. Both Hamas’ armed wing, Izaddin Kassam, and Fatah’s armed wing, the Aksa Martyrs Brigades, claimed responsibility for the attack.
# January 24, 2008: Two terrorists entered the Mekor Hayim High School Yeshiva in Kfar Etzion, south of Jerusalem, and stabbed two students. The terrorists were killed by two of the counselors in the room. The Izaddin al-Kassam’s Martyrs Brigades, the Hamas military wing, claimed responsibility for the attack.
# January 24, 2008: Rami Zoari, 20, from Beersheba, a border police officer, was killed and another female officer was seriously wounded after terrorists approached the entrance to Shuafat refugee camp in northern Jerusalem and opened fire on a group of Israelis. The Battalions of Struggle and Return, a previously anonymous offshoot of Fatah’s Al Aksa Martyrs’ Brigades, claimed responsibility for the attack.
Läs mer.
Dagens intressanta läsning:
“Jag har ingen användning av judar – de är och förblir judar”.
Fredsduvan Arafat ett år efter att han mottog Nobels fredspris.
Avslutningsvis några väl valda ord från Golda Meir: