Jag vaknar och känner mig som vore jag 19. Hahaha.
Hade en kul kväll men fick lite komplex då vännen har ett så fashionabelt hem. Allt är uttänkt och planerat (på ett bra sätt!) och minsta lilla bok står exakt där den ska. Så är det inte hos mig. Här är det rörigt men nu ska det bli ändring på det.
Klubben då? Jo, det var gott. Otroligt bra musik men som vanligt var gästerna mer upptagna med att visa upp sig (och sina tre meter långa fjortonkiloskroppar) än att knyta hymnens band med okända friare.
Låter bitter men det är jag ej.
På hemvägen gick jag förbi Arabica (vet ej vad stället heter så jag har döpt det till Arabica) och handlade falafel (det var där jag förra gången fick en kebab istället) och den var SÅ god. Ja, Arabica har Stockholms godaste fyllemat. Så är det.
Tyvärr hade jag på mig mina assnygga men ack så hala skor så när jag vandrade hemåt halkade jag omkring som aldrig förr. Vet inte hur många gånger jag ramlade, men vid ett tillfälle fick jag hjälp av okänd reko medborgare. Hahaha.
Vodka och hala skor=inte bra.
Nu har Sebbe just kommit hem och jag och Hundvakten ska ut och uträtta ärenden. Kick ass today!
Etikett: krog
Alltid är det något
Jag hastade hemifrån, rusade till tuben så att astman började vina i röret mitt. Mötte upp en vän och vi gick till Baren där drinkarna bär namn som Rövslynan, Lilla pojkhoran samt Åke. Vi hängde av oss och gick nerför trappan och jag såg honom omedelbart: araben från arabfesten. Han log igenkännande, jag log flirtigt men gick bara förbi; jag var trots allt inte helt säker på att det var han.
Efter lite barhäng noterade jag att araben stirrade mest hela tiden och min vän pushade mig hårt att gå fram till honom. Eftersom det gick åt helvete förra gången (för flera år sedan) som jag gjorde som min vän sa så var jag skeptisk. ”Håll dig till manus denna gång”, väste han.
Sagt och gjort.
Jag drack ur och ställde glaset på bardisken. Vände mig om och tog ett djupt andetag. Gick mot honom. Kunde inte låta bli att se hans enorma sexappeal. Jag log lite när jag närmade mig. Han log. ”Är det du som är XX?”, frågade jag. ”Ja, det är jag”, svarade han.
På en bråkdels sekund raserades alla mina fantasier om vad som komma skulle; han hade nämligen väldigt dålig andedräkt.
Jag avslutade tvärt och sa att jag var på väg till herrarnas.
Ledsen, men jag klarar inte av en man med taskig andedräkt. Det går bara inte.
När jag kom tillbaka sa jag bara ”hej” när jag passerade honom och när jag gick hem sa jag vänligt men bestämt hej då och tack för idag och vi hörs.
Alltid är det något. Alltid.
Ok, snyggojuden hörde av sig så nu drar jag
Judar och araber vid samma bardisk. Och jag i mitten. Hmm.
God eftermiddag.
Dagen gick som i ett huj (älskar av någon anledning detta uttryck) och vips var det dags att gå hem.
Sebbe ligger i hallen och sover och jag ligger här och ugglar. Läser lite. Tänker lite. Planerar lite.
Den där araben som jag träffade på arabfesten vill att jag ska ”dyka upp” vid en bardisk ikväll och det vore ju trevligt att se hur han ser ut. Jag minns ju faktiskt inte riktigt…
Min judiske vän som jag var på fest hos för några veckor sedan och som bor intill den där bardisken (alltså i ett hus i närheten – inte på själva krogen, även om han nog är stammis där) vill gärna att jag ska komma förbi på en drink för att sedan kila ner till baren ifråga.
Hur riskabelt vore det? Det är det jag ligger här och funderar på.
Jag ska strax jobba en timma och sedan ska jag ha fattat mitt beslut.
