Etikett: jobbrelaterat

Power

Ni vet hur man ibland känner att man bara måste göra något. Det är lite som på film. Man har inget val. Man måste göra en viss grej för att kunna se sig i spegeln igen. Det behöver inte vara något stort, inget skulle hända om man inte gjorde det men man känner att man för sitt samvetes skull, för sitt eget bästa och för sin personliga utveckling helt enkelt måste.
När man sedan berättar för någon vad man gjort är det kanske inget stort i deras tycke men man vet i själen att man gjort något enormt. Ett jättekliv i det egna huvudet.
Det är skönt.
Happy fredag.
I am growing as I’m writing.

Gårdagen var väl inte särskilt eggande

Vad har hänt sedan igår?
Efter en ovanligt jobbig och irriterande dag (med vissa soliga inslag) åkte jag hem och var fruktansvärt trött. Efter promenad och bus lät Sebbe mig sova en kvart. Därefter åt vi makaronlåda (pasta, vegfärs, lök, ägg/mjölk/kryddor, ost) och på kvällskvisten tog vi en extra lång promenad (jag lyssnade på American Life-skivan).
Vi gick en runda vi inte gått sedan i höstas eftersom gång- och cykelbanan plötsligt stängdes av och grävdes upp. Igår var den igång igen och vi njöt av att
a) området nu var rejält upplyst
b) ca tre meter intill vägen vad plattad med marken och träden var borta, vilket betyder att skogen intill plötsligt är betydligt längre bort så det känns tryggt att gå där (en är ständigt rädd för huliganer). Det var en skön överraskning. Hurra för Stockholms stad.
Kom hem. Duschade. Sebbe lade sig. Jag chattade och blev bjuden till Brasilien (woohoo!) och vips var det läggdags.
Så såg min spännande tisdag ut. Nu ser jag fram emot att få arbeta med Gucci, äta en banan och ett päron och så ser jag fram emot en ledig, lugn helg. Inga barer den här gången.

Off

Jag trivs verkligen med att vara ledig. Vi jobbar alla på tok för mycket! Ska det vara så? Nej! Måste man arbeta som en galning för att få allt att gå runt? Tydligen.
Usch.
När jag är ledig slappar jag. Jag promenerar i snön (!) med Sebbe. Jag sitter vid datorn och sorterar musik. Jag går igenom alla siter jag inte riktigt hunnit med. Jag sover mer än fyra timmar per natt. Jag lagar extra smarrig mat och njuter av att bara sitta rakt upp och ner och glo.
Jag har sagt det förr men jag säger det igen: jag skulle inte tveka en sekund om jag fick chansen att bli hemmaman.
Välkommen du friare som vill försörja mig och Sebbe. Vi är goa och glada kisar i vår bästa ålder.