Okej, det är jäkligt tradigt mellan varven, men att inte ha ångest när man går till jobbet är ju inte illa alls.
Etikett: jobbrelaterat
Full rulle
Finanskrisen lyser med sin frånvaro så jag kan nog kosta på mig att gå tillbaka till mitt extra starka lyxkaffe.
Tre feta jobb och full rulle. Kanske även hushållsnära tjänster inom en snar framtid? Nja. Mitt hem är för stökigt just nu. Vågar inte släppa in någon. Nu går jag ut i solen ett tag. Ha en bra eftermiddag.
Skyddad: Fin tanke som blev fel
Gratis är gott, men…
B kliver in på kontoret.
“Vill du ha mat?” frågar han.
“Jag har ju just ätit”, svarar jag.
“Men du kan ju äta imorgon”, insisterar han.
“Det har du rätt i”, säger jag och tänker att gratis är gott.
“Jag har nån laxrätt här, den kanske vore nåt?”
“Nej”, svarar jag, “jag äter ju inte fisk.”
“Hmm… här har vi en kycklingrätt!”
“Nej, jag äter ju inte kyckling.”
“Inte!? Men här har vi lasagne!” B skiner upp.
“Men… Nej, jag äter varken kött, fisk eller fågel.”
B ser ledsen ut och lämnar mig ensam kvar.
Jag packar ner min laptop och går hem.
Scout och skvaller
Tristessen fick mig att tänka på att när jag var barn ville jag gå med i scouterna.
Det berodde enbart på att jag ville ha en sån där tjusig vit scarf (eller vad de nu kallas).
Tack och lov kom jag på att jag kunde låna mina bröders. Jag skulle inte ha passat i scouterna.
Nu vet hela kontoret att jag har funnit en man. Jag fick en massa frågor (män skvallrar minst lika mycket som kvinnor). Svarade så gott jag kunde medan jag smekte den imaginära scarfen.
K klev in och frågade vad jag har för relation till Israel.
Jag med blossande kinder: Min man bor där.
K: Aha. Jag såg din tygkasse häromdan. (Superfin gåva från Y!)
L sken upp: Har jag träffat honom?
Jag: Nej.
L: Är det något nytt?
Jag: Tre månader.
L: Varje gång jag frågar har du en ny man. Eller ingen man.
Jag: Jag har inte haft nån på flera år.
K: Flera år!?
L: Då märker man ju att jag inte frågar dig om detta så ofta. Jag ska försöka bli bättre.
Jag: Det behövs inte.