Etikett: Jerusalem

I am not a Zionist – but we don’t have another country

I was born in Israel.

I must admit that sometimes Zionism is very close to be racism – BUT the moment Israel will not be controlled by a Jewish majority, the Jews will lose the only safe place in the world!

I strongly think that Israel is the land of all religions – BUT I think the idea of changing Israel into a state of all its citizens is an illusion.

I am not a Zionist, and I do not always agree with some decisions nor with the Israeli government’s policy, BUT we don’t have another country.

So maybe I’m not the typical Israeli, but I’m definitely Jewish, and JERUSALEM is my home. ❤

”M”

Yossi från Jerusalem

Min Israelberättelse.
Hej, jag heter Yossi och jag kommer från Jerusalem, Israel.
Jag är 23 år och arbetar för ett israeliskt företag i Nederländerna. Jag tänker berätta om en kort period i mitt liv – mina tonår.

Som ni kanske vet, har Israel utsatts för många bombattacker under en lång period. Detta har varit i form av bomber på bussar, självmordsbombare i restauranger, i shoppingcentra och på andra ställen.
Som tonåring, när jag gick på gymnasiet, var jag rädd för att åka buss till skolan, vilket gjorde att jag var tvungen att åka hemifrån två timmar tidigare tillsammans med min mamma eller gå fram och tillbaka till skolan, 7 km i vardera riktningen.

Den 22 april 2004 – en självmordsbombare på buss nummer 14 i Jerusalem. En klasskamrat till mig var på väg till skolan med några andra elever. Efter några minuters bussresa sprängdes bussen av en självmordsbombare. Som ni säkert kan tänka er var detta en fruktansvärd morgon för mig och mina klasskamrater. Min klasskamrat skadades allvarligt i benet, men som tur var lyckades man rädda hennes liv. Hon tillbringade sex månader på sjukhus. En elev från min skola dog i attacken – 18 år gammal.

En annan gång, den första kvällen på Sukkot (judisk högtid). Jag kommer knappt ihåg detaljerna. Jag vaknade av att en kraftig explosion hördes i mitt hus, jag tittade ut genom fönstret och allt jag kunde se var svart rök. Det var en bilbomb på parkeringen till mitt hus. Tack och lov var terroristen rädd för att lämna bilen någon annan stans. Han lät den bara vara på en privat parkering och ingen skadades..

Det finns mer att berätta, men låt oss vara lite positiva och berätta om bra saker.
När jag var soldat i Israels försvar var jag ofta stationerad vid vägspärrarna mellan israeliskt och palestinskt område. Jag talade med tusentals palestinier varje dag. Jag var alltid tvungen att hålla i åtanke att orsaken till att jag var där var att vem som helst av dem kunde vara nästa terrorist som ville bli en ”shahid” (martyr), men jag visade dem alltid respekt.
Jag hörde många av dem beklaga sig över livet under den palestinska regeringen samt över Israels vägspärrar och över att de var tvungna att passera genom vägspärrarna varje dag.

Den som jag minns bäst, är dock en gammal man som bor i Gaza. Det var fredag eftermiddag och jag stod vid vägspärren mellan Ramallas bosättningar och Modi’in (3 mil från Jerusalem). En äldre man kom fram till vägspärren utan särskilt tillstånd att passera från Israel till Västbanken. Han berättade att han varit i Jordanien för en operation och att han nu ville återvända till familjen i Gaza. Vid den tiden på dagen var kontoret som utfärdade tillstånden stängt och han kunde inte få sitt tillstånd, vilket betydde att han inte skulle komma hem till sin familj. Jag var ansvarig officerare den dagen och jag ringde ett antal samtal till personen som var chef för tillståndskontoret och jag lyckades så småningom ordna ett tillstånd åt honom. Det som jag kommer ihåg med absolut tydlighet är följande mening: ”Jag önskar för min egen skull att Israel vinner och att vi alla kan leva under israeliskt styre”.
Jag vill bara berätta för er, kära svenska folk, att det finns två sidor av samma mynt. Det finns bra och dåliga saker. Det är det enda ni behöver känna till. Israel är inte att likställa med ondska. Det är bara ett litet land som vill leva i fred i den enda judiska stat som finns.

Tack!
Yossi.

Översättning: Ingrid Olsson
Read this letter in English.

Yossi from Jerusalem

My Israeli story.
Hey, my name is Yossi, from Jerusalem, Israel.
I’m 23 and working for an Israeli company in The Netherlands.
I want to tell you about a short period in my life, my puberty.

As you know, or don’t know, Israel used to suffer a lot from bomb attacks, for a long period. This was reflected as bombs in buses, suicide bombers in restaurants, shopping centers and anywhere else.
That time was during my high-school period. As a teenager I was afraid of going by bus to school, which forced me to go two hours earlier, with my mom, or to walk two times a day 7 km back and forth.
There are few things that I will keep in my head for years.

First, 22 April 2004 – a suicide bomber on line-bus 14 in Jerusalem. A class-mate of mine was on her way to school with a few other students. After a few minutes’ ride, the bus was bombed by a suicide bomber. As you can imagine, it was a black morning for me and for the rest of the school. My class mate was severely injured in her leg, luckily the nowadays Mayor of Jerusalem was in the area and he saved her life. She was hospitalized for six months. One student from my school died on this bus attack – an 18-year-old student.

Second, Sukkot (Jewish holiday) evening, barely remember the date details. I woke up with a great bomb sound under my house, I looked up from the window and all I saw was black fog of smoke. It was a car bomb on my building’s parking. Thank god the terrorist was afraid to leave it somewhere else; he just left the car in a non-public place, no one was hurt.

There are few more things to tell, but let’s be a bit positive and keep on telling good things.
As a solder in the IDF I used to practice at the Israeli-Palestinian Checkpoints near the West Bank. I spoke to thousands of Palestinians every day, I always kept in mind the fact that I’m there because anyone of them can be the next terrorist who want to be a “Shahid”, but I always respected them as if they were my parents.
I heard many of them, complaining about the way of living under the Palestinian government, as well as they complained about the checkpoints of the Israeli army and the fact that they need to go through the checkpoint every day.

But most, I remember one old man who lives in Gaza. It was Friday afternoon, I was at the checkpoint between Ramallah’s settlements and Modi’in (30 km from Jerusalem). An old man came to the checkpoint without the special permission to go to Israel from the West Bank. He told me that he was in Jordan for an operation and now he is willing to go back to his family in Gaza. At that time of the day, the office of the permissions was already closed; he couldn’t get the permission, which means he couldn’t get to his family. As the commander of the checkpoint, I made a few phone calls to the head of the permissions office in attempt to get him the permission. Eventually, I was able to give him the permission. The thing that I remember perfectly was his final sentence: “I wish for myself that Israel will win and we all live under the Israeli government”.
I can just tell you, dear Swedish people, there are two sides of the coin. There are good and bad things. You just need to be aware of this fact. Israel is not evil, not even close to. It is just a small country which wants to live in peace in our one and only Jewish-land.

Tack!
Yossi.

Read this letter in Swedish.

4000 år på fem minuter

Maj 2009.
Säg hej till Jerusalemdagen!
Se det fantastiska, historiska klippet nedan, med den tänkvärda avslutande raden: ”Genom historien är det endast Israel som har skyddat samtliga religioners och människors friheter i Jerusalem.”
Läs också: Yom Yerushalayim – Enduring amidst destruction.

Jerusalem, a mosaic of different peoples, faiths, and nationalities. Nevertheless, despite this diversity, under the sovereignty of Israel, Jerusalem is a city that works. But has it always been this way? For Jerusalem Day, June 1, 2011.