Tröttblogg på jobbet

Jag är officiellt bjuden till Israel. Galet skoj. Förra året blev det, pga alla dramor, inte mycket resande för min del men jag tänkte råda bot på det i år. Först och främst måste jag ju hälsa på syster + guddotter i Ungern. Min syrra ska på bröllop och hon behöver hjälp med att hitta kläder + få håret fixat. Tur hon har en bror som jag…
Strax är det lunch. Sedan arbete. Sedan hem. Hoppas alla får en finfin dag.

Herr Israel gör entré

Tillbaka på jobbet.
Efter några dagars paus började så det nya året även för mig.
Blev lite nedstämd efter nyårshelgen. Vet ej varför men förmodligen dels på grund av att jag jobbade så mycket hela december och så var jag plötsligt ledig och fylldes av känslan “jaha..”
Dels är det väl rätt vanligt att man efter att ha lovat bot och bättring vaknar upp och inser att allt är som det alltid har varit.
Hursomhelst. Idag promenerade jag till jobbet och det var ett av mina nyårslöften. 70 minuter tar det. I rask takt. Om man börjar varje dag med en rask dryg timmes promenad – hur mycket kan man gå ner på en månad? Mycket intressant. Jag är så trött på min zoloftkropp.
Det blev inte mycket sömn i natt. Fastnade på MSN med israelen som hädanefter kommer gå under sitt namn i denna blogg. Herr Israel heter han. Så jag satt och samtalade med honom till efter 01:00. Det är trevligt att prata med honom. Om allt och inget. Mest om allt.
Han slog på sin webbkamera igår och det var första gången – trots att jag är en mycket modern man – som jag samtalade med någon på det sättet. (Jag slog dock inte på min kamera, känner mig lite för blyg för det fortfarande.) Det känns väldigt… spännande att live se en person reagera på vad man skriver. Han log mycket. Och skrattade ibland. Livet är bra märkligt. Men ganska kul.

Det är tyst och folktomt ute

Tack för gårdagens alla rara kommentarer. Och mail och telefonsamtal och SMS.
Kvällen tillbringades med några väl utvalda i hemmet. Öl, vin, whisky och skumpa slank kvickt ner.
Nyårslöften då? Jo, jag ska framförallt försöka vara lite med vågad. Inte så ängslig. Började redan på nyårsnatten då jag helt sonika ringde till Israel. Mer sånt! Fler överraskande kontakter.
Nu ska det vilas. Känns underbart att börja året med några lediga dagar.