personligt, pop och politik
[Om du undrar varför jag är så engagerad så beror detta naturligtvis på att jag är förbannad.]
Det jiddras och jollras som fasen i svensk press om Jerusalem. Ni minns kanske hur svenska tidningar blåste upp rubriker och artiklar som gick ut på att judar helt sonika kom och kastade ut araber ur sina hem och tog över.
Nu var det ju inte riktigt så.
I slutet av 1800-talet köpte två judiska organisationer en bit mark och hundratals judiska familjer flyttade så småningom dit. 1948 tvingades de fly och Jordanien tog kontroll över området och tilldelade husen till arabiska flyktingar som betalade hyra till jordanska myndigheter fram till 1967, då Israel tog kontroll över området i och med sexdagarskriget.
Efter kriget började en utdragen rättsprocess av de judiska organisationerna som ursprungligen köpt marken (och hade dokument att bevisa detta).
Tvisten var löst: judarna ägde husen men araberna fick bo kvar så länge de betalade hyran (som sig bör). När ingen hyra betalades inleddes en ny rättsprocess som sakta, sakta tog sig ända upp till Högsta Domstolen som i somras beslutade det självklara: har man inte betalat hyra på 20 år så blir man vräkt.
Och i svensk press hette det att de onda judarna kom från ingenstans och slängde ut araberna. Där ser man.
Hör den detaljerade berättelsen i Fred i Mellanösterns fantastiska Podcast.
Comments closed.
Jag älskar listor och statistik (och jag skrattar mitt vackraste skratt när jag kollar vad herrskapet googlat på för att hitta hit). I morse kunde jag (återigen) konstatera att Kim Milrell.se är en hit i det heliga landet – ja, hetare än någonsin! Ding dong sa det, och så tog Israel klivet förbi både Norge och Finland på landslistan över besökare. Inte illa. Denna interna och mycket spännande tävling har alltid NO eller FIN på silverplatsen, men nu är det nya tider. För övrigt ligger USA alltid på topp 5 eftersom de googlar så förbannat på mina Madonnabilder.
Fy fasiken vad jag ser fram emot semester och min tredje resa. Ni anar inte.
Igår fann jag en kassam-raket på hallmattan – eller ja, åtminstone en del av en raket. Det är de påhittiga israeliterna som förvandlar terroristers raketer till konst.
This piece was fashioned from the remains of Palestinian rockets fired at Sderot and other Israeli communities during the Gaza war in January 2009.
Konstverket har formats efter Israels karta och orden som har ristats in på hebreiska lyder ”Am Israel Chai” (Israels folk lever). עם ישׂראל חי
Raketerna blir också fredsrosor som elegant växer ur den israeliska myllan. Mycket vackert. (Se nedan.)
För övrigt skvallrar Rapport denna morgon om att ”Israel efter tre år häver blockeringarna och släpper in lastbilarna till Gaza”. Detta är, som alltid när det gäller svensk press, inte hela sanningen:
Under 2009 slussades exakt 30.576 lastbilar med 738.576 ton förnödenheter in. 10.544 Gazabor med anhöriga fick vård i Israel, och 4.883 ton medicin och utrustning skickades till Gaza. Och då är inte Israels bränsleleveranser och el inräknade. (Fred i Mellanöstern)
Och så här ser de flygande raketerna ut innan de förvandlas till konst:
Comments closed.
ישראלי אהובתי. יום עצמאות שמח! צר לי שאני לא חוגג עמך, אבל אני כולי תקווה שהר הגעש יאפשר לי לבקר אותך בשבוע הבא. עד אז נשיקה גדולה.
