I detta klipp berättar Omer Wenkert om sina 505 dagar som kidnappad i Gaza.
Fy farao, vilka monster! Lyssna och förfäras.
Etikett: Israel
Det talas för lite om familjen Bibas
Det talas inte i media om familjen Bibas. Mor och två små bebisar. Kidnappade av de satans ”palestinierna”. Uppenbarligen civila sådana. Pappan också, som släpptes för några veckor sedan.
”Palestinierna” frågade honom då om han såg fram emot att träffa fru och barn, trots att de visste att de var mördade.
Bebisarna ströps. Modern mördades.
De fixade en stor ”ceremoni” i Gaza. De ”palestinska” barnen hurrade när de såg kistorna. Folkfest med hög musik på det förfärliga arabiska språket.
De svarta kistorna var låsta. Nycklarna som israelerna fick matchade inte.
Detta skriver inte media om. Dessa bilder visas inte.
Men det är så här dessa islamonazister beter sig.
Läs mer exempelvis här.
Foto: skärmdump, youtube.
Lyssna på Aron Flam
471 dagar
Gårdagen var en psykiskt mycket påfrestande dag då tre kvinnor ur gisslan i Gaza skulle släppas (tack vare Trump och ingen annan). In i det sista visste vi inte om de tre damerna var vid liv eller inte.
En av dem, Doron, är mitt israeliska ex nära vän och jag har inkluderat henne i min kvällsbön ända sedan jag fick höra talas om henne i oktober 2023.
Nu är hon fri. På bilden ses hon omringad av dessa fruktansvärda, primitiva terrorister. Ja, ni vet de där terroristerna som galna västerlänningar (och ockuperande muslimer) har hyllat på våra gator och torg. Folk är verkligen skogstokiga.
Kolla på dessa ”civila” ”palestinier”. Primitiva bestar.
Och vad sägs det om den galna svenska vänsterledaren, som jämför oskyldiga kidnappade med mördare och terrorister.
Sämst rapportering här på hemmaplan står än en gång Hufvudstadsbladet för. Jag vet inte riktigt när HBL blev en sådan usel blaska. (Varannan artikel handlar för övrigt om Stockholm, som vore HBL en stockholmsk lokaltidning.)
Till och med Helsingin Sanomat är betydligt bättre – och det säger en hel del. (Det lönar sig att vara tvåspråkig.)
Tre damer fick komma hem men 90+ kidnappade personer (inklusive barn och minst en bebis) finns kvar i Gaza. Om de lever vet vi inte. Det är det som kallas terror. Vi ska alla plågas i vår ovetskap. Det är det Hamas vill. Det är detta skogstokiga västerlänningar (och andra) hyllar i våra städer och på olika universitet. Ur led är tiden.
Läs också:
Beaming, laughing, weeping, 3 freed hostages finally reunite with loved ones
”Vårt public service och de stora drakarna är ständigt fyllda till brädden av snyfthistorier, siffror och statistik som de fått sig till livs av terroristregimen och som de sväljer utan att reflektera. Pogromen 7/10 2023, och den islamistiska krigsförklaringen mot Israel och det judiska folket, undviker man i mesta möjliga mån att nämna.”
Offren som medierna struntar i
Foto från X.
Hon kidnappades av Hamas
Här hoppar vi som bekant mellan ämnena och efter ”personligt” och ”pop” så är det nu dags för ”politik”.
Jag såg klippet nedan och läste även en artikel i Jerusalem Post, så detta får bli dagens tips.
Sapir Cohen berättar hur hon och pojkvännen Alex Troufanov hälsade på familjen i kibbutzen Nir Oz, dit de monstruösa terroristerna tog sig den sjunde oktober 2023; slaktade alla som kom i deras väg och kidnappade en massa människor som de tog med sig till Gaza. Däribland Sapir och Alex (var för sig).
Sapir berättar om hur de gosiga (sarkasm) civila människorna i Gaza mottog henne genom att slå henne där hon satt livrädd på en motorcykel; hur hon togs till en tunnel och hur fasansfullt det var.
Efter 55 helvetiska dagar släpptes Sapir men Alex är kvar i Gaza – om han fortfarande lever är det ingen som vet.
Sapir hade också en religiös upplevelse, men den skriver jag inte om här, utan ni får helt enkelt kolla klippet. Det är väl värt er tid.
Foto: skärmdump, youtube
