Etikett: hemmaliv

Vårstäda med Kimman

Jag vårstädar idag (fastän vädret är höstlikt) och eftersom det är så fruktansvärt tråkigt så tänker jag göra ett jippo av det hela.
Därför ska jag skriva ner vad jag gör.
Om vi alla hjälps åt så blir det roligare!
(I bakgrunden har jag hela mitt iTunesbibliotek på shuffle, vilket alltid är lika spännande!)
09:35 Nu har jag diskat bort ett berg.
09:37 Nu dränker jag spisen i nåt slags (miljövänligt) supermedel och låter det stå ett tag.
09:44 Nu rensar jag mitt belamrade köksbord och därefter skrubbar jag diskbänken.
09:55 Nu slår jag på en maskin tvätt (handdukar och… grytlappar/vantar!).
10:09 Hej igen. Nu har jag dammsugit sängen och bytt sängkläder till de eleganta som låg i goodiebagen som jag fick på H&M- och Café-eventet i förrgår. Har för övrigt fortfarande inte packat upp allt jag köpte, eftersom jag vill ha ett städat hem när jag gör det.
Får jag ta en liten kaffepaus nu? Tack. Då gör jag det.
10:35 Nu är kaffepausen slut. Dagens pausfågel är för övrigt (mycket otippat) Roger Pontare. Inte ett öga är torrt när sista refrängen drar igång.

10:48 Om ni undrar vad jag gjorde mellan 10:35 och 10:48 så kan jag meddela att jag först funderade på vad skulle göra och därefter sorterade jag nytvättade sängkläder och strumpor och småbyxor som låg på en stol. Nu ska jag samla ihop lite smutstvätt som ligger här och där, för snart är maskinen redo för ett nytt lass.
11:00 Nu det tråkigaste av det tråkigaste: dammsugeriet. 🙁
11:30 Jag har just packat upp alla mina vackra, nya kläder och skor. Åh!
11:39 Badrummet är halvfärdigt. Kan inte städa under badkaret eftersom tvättmaskinen pumpar ut skitigt vatten.
11:56 Jag har masserat Sebbe lite grann. Nu ska jag hänga tvätt och slå på en ny maskin och därefter ska vi ut på promenad.
12:56 Exakt en timme senare har vi varit ute och promenerat (”Det regnar här i Stockholm idag, du har det säkert bättre än jag”) och sopsorterat och Sebbe fick lunch som han inte ville ha och nu ska jag andas lite innan jag fortsätter städa.
13:18 Jag har latat mig ett bra tag nu. 🙁 Att ha iTunes på shuffle får mig konstant att youtuba bra låtar. Denna dänga har ALLT jag älskar i en bra låt – förutom en stilig karl.

13:45 Jag planerar kvällens middag. Jag ska ju få gäster!
14:06 Nu går jag och handlar.
15:31 Nämen nu blev jag lite seg. Handlade en massa smaskens till middagen och tvättmaskinen surrar vidare, men nu måste jag faktiskt få lite myspystid med mig själv innan jag rakar ansikte och kärlekslem och klär upp mig riktigt ordentligt. Jag tror ju (hoppet är som bekant det sista som…) att jag kommer att få till det i afton. Tänk: ett redigt knull – det första sedan ca 1967.
15:55 Jag noterade just att min nya hälsosamma livsstil raderat fem kilo från min kropp. (Jag vägde mig iofs efter att jag rakat axlarna, så låt oss nu inte jubla för häftigt.)
17:00 Nu är det färdigstädat för idag. Endast lite småplock återstår och snart är det dags att börjat slita med middagen (skoja’ ba’). Tack för idag!

En dag

Jag ligger i soffan och läser. Soffan är ljus och vacker. Ståtlig efter att jag tagit bort det noppiga, håriga överkastet och slängt ut det på balkongen där det nu plågas. Rätt åt det.
Musiken spelar i bakgrunden.
Tvättmaskinen surrar i badrummet. Det surrar annorlunda nu då Handyman så vänligt öppnat upp den och bytt ut några delar (fråga mig inte). Den snurrar fort fort fort. Oj då. Nu är den visst färdigsnurrad. Surrandet har avtagit.
Jag går ut i badrummet och hänger den rena tvätten i torkställningen. Det är premiär för strumptorkställningen. Den jag köpte i Oslo. Den är i samma fulgröna färg som mina plastgalgar.
Jag borde raka mig. Det kliar.
Jag borde klippa naglarna. De växer i en sådan takt så ni anar inte.
Jag är klädd i något som får mig att se ut som en ballerina. Eller balettdansare. Om det nu heter så. Balettskor (om det nu heter så) bär jag dock inte – yllesockor däremot. Omaka par. Mor har stickat dem och de ligger huller om buller bland de andra strumporna. Vem orkar para ihop dem? Inte jag. Inte just nu.
Astmapipan ligger på bordet. Den ser lite pervers ut och den gör mig gott. Ute ligger astmavädret tungt och envist kvar men snart är det vår. Sanna mina ord; den kommer tidigt i år. Många astmatiker lider under våren men det gör inte jag. Jag lider nu.
Det kommer ett mail från mitt ex. Från Y. Han vill sända mig någonting men filen är för stor. Nu undrar jag vad det kan vara som han ”letat länge efter”. Han avslutar med ”puss”. Jag frågar vad han försöker skicka. Avslutar med ”neshikot”. Vilket vackert ord. NE-SHI-KOT. נשיקה. Jag kan tydligt läsa SHIK i mitten av ordet (från höger till vänster). Han svarar att han vill skicka något som har att göra med kabbalah. Jag ber honom logga in på MSN på onsdag och sända det den vägen.
Sebbe vill gå ut på balkongen. Han står framför dörren och tittar på mig och jag svarar honom att han inte ska gå ut nu för jag vet att han bara kommer att nosa lite vid springan och sedan vända om igen och vips blev det kallt i lägenheten helt i onödan. Han är trött på snön som täcker balkongen. Snön som gör det lite trixigt att hoppa upp på stolen där han tycker om att stå och glo – spana – över grannskapet. Han ger sig och lägger sig på mina träningsbyxor (haha) som jag slängt på golvet. Hans nos är lång och han blundar redan. Nu rycker det i tassarna och han sover. ”Det är vår snart, raring”, viskar jag till honom. Nu skäller han i sömnen. Han är sötast i världen.
Tvättmaskinen är fortfarande tyst men jag har ännu inte tagit mig ut i badrummet. Det jag skrev tidigare var bara fiktivt. Men nu så. Nu ska jag resa mig och göra dikt till verklighet. Nu.

Det är visst inte bara jag som störs

Ni tror kanske att jag är en sån där som bara gnäller och klagar över småsaker och petitesser, men låt mig avslöja att så är det då rakt inte.
Häromdagen träffade jag min granne. Han vinkade till mig. ”Hörrö, störs du av de där brudarna som bor ovanför dig?”
Jag höll på att gå sönder av upphetsning.
”Om jag gör”, skrek jag lyckligt. ”Jag störs som tusan!”
Så nej, jag överdriver inte. Hela huset störs tydligen av dessa huliganer som lever rövare dygnet runt. Jag trodde dock att det var barn som väsnades, men det verkar handla om ett par ärtiga brudar. Nåväl, vem det än är så ska han eller hon hålla käften eller dra.
Vi pratade lite om annat också och i morse sprang jag på grannen igen. Jo, kanske blir det ombildning. Kanske blir jag bostadsrättsägare. ”Nej, nej”, hade jag sagt för några år sedan. ”Låt oss värna om hyresrätten!”
Nu, bitter och cynisk, säger jag: ”Skitsamma. Bara en massa gråsossar överallt som talar så vackert men tjänar en extra slant så fort de får chansen. Varför skulle inte jag? Vad, oh vad, får jag för att jag är en sådan vänlig, omtänksam själ? Inte mycket!”
Så… Jag vill klargöra att detta är mitt år. Mitt egoår. Jag bryr mig bara om mig och människorna i min absoluta närhet (bloggläsarna naturligtvis inkluderade). Resten kan dra.
Bonus: sluta genast plantera blommor i Haitis imaginära trädgård på Facebook. Herre! Skänk en slant om du vill visa att du är en fin människa. Tönt!
Bonus 2: Jag ska sluta lägga mig i sånt som jag inte har något med att göra. Lovar.