personligt, pop och politik
Ett par jobbiga yrkesrelaterade punkter.
That’s it. Har lunch. Måste springa ut och handla något energigivande. Jag orkar inte vara irriterad idag. Jag orkar bara inte. Det tar så fruktansvärt mycket tid och energi.
THINK HAPPY THOUGHTS.
God morgon sockerpullor.
Det är måndag och min extra långa arbetsvecka har just börjat. Japp, det blir en tung vecka på många plan men jag tycker att vi biter ihop och ser varje dag som den sista. Bäst att passa på att leva helt enkelt.
Morgonkaffet är alltid något att se fram emot.
(Ding dong!) Fruktleverantören som just kom är även han en solstråle. Vi har två fruktisar och båda två är män med breda smil. Måste förresten ta reda på varför vi i dessa kristider har två. Den andre kommer om ett par timmar.
Så, let’s kick ass this week. Se så.
Det är sällan jag känner att jag gör någon nytta på jobbet (även om jag såklart gör det). Ännu mer sällan känner jag att jag gör något av betydelse (även om allting såklart är väldigt relativt), men idag hände det.
Jag ringde upp en man som lämnat två meddelanden på svararen. Han var “desperat” sa han och jag hörde på hans röst att han menade allvar så jag kastade mig på luren och jodå, jag hörde att han darrade som ett asplöv.
Mannen hade några frågor och jag besvarade dem kvickt. När han insåg att han inte hade någonting att oroa sig för (ekonomiskt) så hörde jag hur han lugnade ner sig. Jag hörde hur hans andning blev normal och han tackade mig som jag aldrig blivit tackad tidigare. Jag sken som en sol, lade på luren och tog en liten powernap.
Sebbe och jag hade glöggkväll igår. Vi passade på att fira Finland också (vi sjöng gamla goa finska eurovisionhits medan lågorna från de levande ljusen skapade skrämmande skuggor på väggarna).
Ikväll sitter jag på jobbet. Extrajobb. Kollegerna är på julfest. Jag tackade nej; “jag kan jobba”. Är inte på festhumör. Dessutom älskar jag ju mitt jobb… Så jag sitter hellre här.
