Skärpning, Kimman

Jag sitter här och är lite irriterad.
Min chef kom in och frågade: ”Kim, är du bra på *teknisk term*?”
Jag svarade: ”Sådär.”
Vad då ”Sådär”?
Jag är ju asabra på det.
Jag förminskar ständigt mig själv. Har alltid gjort det och min analys avslöjar att det beror på att det är så mycket lättare att vara en dark horse – att slå underifrån. Det får vara nog nu.
Nästa gång svarar jag vad jag borde ha svarat idag: ”Ja, jag är jättebra på det! Kanske inte bäst i Sverige, men… ja… helt säkert bland de tre bästa!”
Aaargh.

Frukthunken

Måndagar är stora dagar på mitt jobb – då kommer fruktleverantören. Jag har i månader haft ett gott öga till ynglingen som kommit med den välfyllda gottekorgen, men i måndags var det en ny karl som kom. Två meter lång var han, och rätt het. Både kvinnor och män iakttog honom med tungan fladdrande utanför käften. Menande blickar växlades mellan oss.
När fruktis gav sig av stod två män och en kvinna och hängde ut genom fönstret för att ta farväl och inte minst för att få en sista glimt av grabbens stuss.
Sådana är vi – glada i karlar. Inga konstigheter med det. Det ska bli spännande att se om fruktmannen vågar sig tillbaka nästa vecka.

En snabbis på lunchen

Ett par jobbiga yrkesrelaterade punkter.

  • Raderad! Jag måste tänka positivt.
  • Raderad! Jag måste tänka positivt.

That’s it. Har lunch. Måste springa ut och handla något energigivande. Jag orkar inte vara irriterad idag. Jag orkar bara inte. Det tar så fruktansvärt mycket tid och energi.
THINK HAPPY THOUGHTS.