Igår kom granngrabbarna (d.v.s. byggherren och hans slav) över och spackel, slip, spackel och elarbeten stod på agendan.
Slaven drabbades av de grå tinningarnas berömda charm och jag slet vidare med tapetjävlarna. Tack och lov är jag snart färdig. Ni anar inte hur många lager det finns (snart: fanns) på mina väggar. Och här och där har någon på femtiotalet smällt på den allra första vidriga tapeten i dubbla lager. ”För säkerhets skull då den ljusbrun-gula tapeten med bruna blommor ju är ack så vacker”, tänkte väl personen i fråga.
Jag blev skadad också (se bild). Funderade nästan på att åka till SöS för att bli rejält omplåstrad men jag blev avrådd.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik