Invandrarkvinnan satt och gapade i sin lur och det pursvenska gänget om fyra personer satt och himlade med ögonen och suckade djupt.
Invandrarkvinnan gick mot dörrarna och då, och först då, sa en av de pursvenska fegisarna högt och tydligt: ”Att de alltid ska prata så högt!”
Därefter satt de fyra och gafflade högt och ljudligt och en av dem fick ett par telefonsamtal och hon satt och skrek lika högt i luren som invandrarkvinnan hade gjort.
Nu vet vi således alla att hon hade haft en jobbig dag på jobbet (och att hon ska säga upp sig så fort hon får tag i Maria) och nu skulle hon hem och Fanny skulle sova borta och det var så himla jobbigt för nu blev det problem med att få ihop livspusslet och yada yada yada.
Håll käft och bara åk.
2 reaktioner till “Pursvenskt beteende på tunnelbanan”
Kommentarer är stängda.
Ja, sällan ser man skogen för alla träden.
Riktigt grova stammar i den svenska skogen!