Timmen är slagen, som Anna Book brukar säga. Madonnas fjortonde studioalbum har just släppts och undertecknad har alldeles nyss laddat ner deluxe-utgåvan (och ja, betalat för det, som sig bör). Lurarna täcker mina öron och jag ska nu premiärlyssna igenom hela albumet och helt spontant skriva vad jag tycker och tänker samt känner under denna första genomspelning.
De fem redan släppta smakproven har jag så klart redan hört en massa gånger, så jag skriver om dem lite mer ”ospontant”. (Läs tidigare sågning i detta inlägg.)
Åh, jag är nervös. Men okej då; nu trycker jag på play!
- Medellín (med Maluma)
Ja, albumets första singel var ju verkligen ingen hit. Den börjar så bra med en fin melodi och Madonnas härliga popröst, men sedan kommer Maluma in och sabbar det mesta. Den så kallade refrängen är även den astråkig och hela det där ”cha cha cha” känns ganska B. - Dark Ballet
Videon är fin i all sin konst:ighet men låten (om man kan kalla den det) förstår jag mig inte på. Den börjar fint men sedan tar låten slut (efter en minut och 37 sekunder) och det ska pratas och allting känns en teaterföreställning. - God Control
Början är lite märklig och Madonna sjunger med konstig ”grimaserande, spänd röst”, men snart kommer ett slags retroaktigt dansbeat igång och låten lyfter. Och sjunker. - Future (med Quavo)
Den här låten är helt enkelt bara väldigt konstig. - Batuka
Seg låt i konstigt tempo. Sköna trummor. Väldigt udda alltihop. Om detta inte var Madonna så skulle jag ha stängt av för länge sedan. Afrikanskt? Jag vet inte jag. - Killers Who Are Partying
Även detta en konstig bit. Helt trevlig ändå. När den portugisiska delen startar så lyfter låten. Riktigt skön! - Crave (med Swae Lee)
Jag har lärt mig att smågilla denna. Tänk om den där Swae bara kunde knipa näbb! Alltså, nu när Crave ligger mitt i ett album så börjar jag förstå låten. Den passar in här och jag börjar digga den på riktigt. - Crazy
Åh! Nu hände det! När refrängen drog igång så log jag riktigt brett. Det här är en riktigt bra dänga! - Come Alive
Maler på. Lite spännande ljud i bakgrunden. Kan kanske växa. - Extreme Occident
Fin melodi och återigen spännande ljud och instrument. Stämningsfullt. - Faz Gostoso (feat. Anitta)
Detta var rörigt och portugisiskt. - Bitch I’m Loca (feat. Maluma)
Kan inte förklara denna låt. Får ingen riktigt grepp om den. Väldigt portugisisk i alla fall. - I Don’t Search I Find
Den här bara susade förbi. - Looking For Mercy
Återigen en riktigt fin låt. Detta är Madonna. Lugnt och eftertänksamt. - I Rise
Gillade I Rise väldigt mycket när jag först hörde den. Sedan glömde jag bort den en smula. Även denna låt växer när den ”bara” är en låt bland flera på ett helt album.
Tre bonusspår från den ”fysiska” deluxe-utgåvan:
16. Funana
Detta är ju riktigt svängigt! Glatt och sött. Lite Pet Shop Boys, på nåt sätt. Madonna hyllar (vår tids) superstjärnor som inte längre finns bland oss (Whitney, George Michael, Prince etc.)Riktigt trivsam liten låt med fina körer i bakgrunden.
17. Back That Up To The Beat
Känns som en låt som inte kom med på Hard Candy. Inget att hetsa upp sig över, alltså.
18. Ciao Bella
Den här i sin tur känns som en b-sida från Confessions On a Dance Floor-eran.
Sammanfattningsvis: Madame X känns som något slags konceptalbum. De fem låtar som släpptes i förväg gjorde mig mycket förvirrad, men nu börjar jag kunna se något slags helhet.
Madonna har gjort någonting helt nytt.