Långsamt på väg tillbaka

Efter några dygns sjukdomstillstånd har jag börjat komma tillbaka till verkligheten.
Och tur är väl det, med tanke på att maken i dag reste bort.
Ensam med hundarna är jag nu – och vi har dessutom väninnans hund Oliver tillfälligt boende hos oss.

Clifford och Oliver är båda mycket lekfulla och de har sina hysteriska lekattacker.
Oliver är något äldre och betydligt biffigare en chihuahuan Clifford, så ibland går det lite väl hett till!

Clifford springer dock snabbt tillbaka till Oliver (efter att först ha gömt sig under vardagsrumsbordet) och tykar sig (som man säger i Västergötland där undertecknad en gång växte upp).

Vår papillon Sebbe är äldst och han säger titt som tätt ifrån då han tycker att snorvalparna är lite väl högljudda och busiga.

Sedan sover de alla huller om buller och det är sött, så sött. 🙂