Det är ta mig tusan ingen ordning i världen när min vän den ensamstående (mycket barnfria) homosexuelle 35-åringen ligger däckad då han utsatts för dagisbaciller (sådant där som mammor alltid gnäller om).
Inte nog med det. Jag, JAG, lider fortfarande av min idrottsskada. Låt oss smaka på ordet: IDROTTSSKADA. Att jag någon gång i detta liv skulle råka ut för en sådan är så absurt att orden uteblir.
Jag är idrottsskadad. Jag rör mig i långsam takt för att låta foten vila så mycket som möjligt.
Världen är sannerligen upp-och-ned-vänd.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik