Jag glömde visst berätta om det där som hände på H&M i korsningen Sergelgatan/Hamngatan i fredags.
Efter jobbet följde jag med min kollega Modeslavinnan Gucci dit. Det var väldigt varmt och trångt och jag trivdes inte alls. Gucci stod i kassan och dividerade, så där som brudar gör, om ett par mycket fladdriga byxor och jag kastade ett öga (så där som man som ensamstående gör) på en hunk som just försvann bakom en pelare. Han blev nyfiken och som vore det en film tog han ett steg tillbaka och tittade fram.
Därefter zickzackade han sig mot mig. Han vidrörde, ja nästan smekte, plaggen som hängde på galgarna, som för att ta sig framåt, utan att ögna dem för ens ett ögonblick. Snart stod han en meter framför mig och han stirrade mig rakt i ögonen. Jag vek undan med blicken och började (naturligtvis, eftersom jag är jag) fnittra lite. Han passerade mig. Jag klev fram till kassan och flämtade något i Guccis öra.
Hunken vimsade vidare i butiken. Han tittade på en rutig kortärmad skjorta – en mycket trist sådan, men exakt vad jag skulle tippat på att han skulle falla för.
För övrigt bar han en övertight vit t-shirt och ja, han var het.
Sedan tog jag tuben hem.
Slut.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik