Sebbe och jag var ute och promenerade i solskenet. En stor hund kom fram till oss och ägaren, som kom efter för att hämta sin nyfikna hund, utbrast att Sebbe var så söt, så söt. Hennes två väninnor på en filt längre bort såg oss och inviterade mig och Sebbe till deras filt. Det var två – mycket kända – kvinnliga popstjärnor som båda bor i närheten av mig. De hade med sig sina (stora, snälla) hundar och Sebbe sprang runt och busade med dem en bra stund. Efter ett tag blev en av hundarna arg på Sebbe och angrep honom – tumult uppstod. Mitt lilla Vilddjur skrek i panik och flickorna lyckades som tur var snabbt få isär dem. Jag tog hand om en chockad och blödande Sebbe och popstjärnan vars hund gick till attack insisterade på att vi skulle kila bort till veterinären som har sin mottagning alldeles i närheten, och stå för eventuella kostnader. Det visade sig dock vara stängt men jag fick popstjärnans nummer för att meddela henne om Sebbes tillstånd. Han verkar må bra nu. Det var nog bara näsblod och chock. Min lille Sebbe! Ont i hjärtat fick jag ju.