Inte livsnödvändigt men kul


KYLIE
BOOMBOX KKKKK
Kylies remixalbum Boombox släpptes förra veckan och det gnälls lite här och där om huruvida denna samling behövs eller ej. Nej, förmodligen inte, men jag är så klart glad över att ha Kylies remixade 00-tal samlat på ett och samma album. Underbart dessutom att mixarna är nedkortade – jag har inte tid med alla jobbiga 10 minuter långa remixar.
Min enda invändning är att damen ju hade kunnat passa på att lägga till de två outgivna låtarna från senaste turnén (Ruffle My Feathers och Flowers) – bara som en liten bonus.
01 Can’t Get Blue Monday Out Of My Head
Lite överskattad i mitt tycke. Men kul ändå.
02 Spinning Around (7th District Club Mental Mix)
Fin, men det finns inga riktigt bra mixar av denna låt.
03 Wow (Death Metal Disco Scene Mix)
Helt okej, men det finns inga jättehärliga mixar av Wow heller.
04 Love At First Sight (Kid Creme Vocal Dub)
Jag är inget stort fan av dub:s, men lite skönt ändå att det blev just en dub som fick representera denna underbara men något uttjatade låt.
05 Slow (Chemical Brothers Mix)
Fantastisk remix. Helt enkelt ljuvlig.
06 Come Into My World (Fischerspooner Mix)
Förmodligen den bästa remixen någonsin, alla kategorier (nedan).
07 Red Blooded Woman (Whitey Mix)
Jag älskar Red Blooded Woman i originalform. Remixarna som finns är okej men inte mer.
08 I Believe In You (Mylo Vocal Mix)
Den här är fin och lite mystiskt plingplongig.
09 In Your Eyes (Knuckleheadz Mix)
Hysterisk remix. Ingen favorit i nyktert tillstånd.
10 2 Hearts (Mark Brown’s Pacha Ibiza Upper Terrace Mix)
mycket bättre än originalet. Hurra!
11 On A Night Like This (Bini & Martini Club Mix)
Skön discoremix!
12 Giving You Up (Riton Re-Rub Vocal Mix)
Väldigt härlig version av denna underskattade låt.
13 In My Arms (Sebastien Leger Vocal Mix)
Vi älskar In My Arms och vi älskar simpla upphottade remixar.
14 The One (Bitrocka Remix)
Underbar! Mycket bättre än Freemasons version som fanns på singeln.
15 Your Disco Needs You (Casino Remix)
En klassiker. Full femma.
16 Boombox (LA Riots Remix)
Kul med något nytt, men ingen fullpott för Boombox.
Andra om kylie, boombox, remix

Kylie is da shit

Konserten var så bra att jag sa till en vän: “Nu kan jag dö”.
Efteråt gick vi på stans bästa, glammigaste bögbar och överraskande mötte jag på gatan där vi stod och luftade oss ett tag en hunkig man som kände igen mig från nätet. “Är det inte du som är Kim”, sa han. Sedan kysste han mig.
Mums.
Fortsättning följer.

Dags att dra, Kylie väntar!

Nu är jag nyduschad, Kylieklädd och Sebbe är nyrastad och Hundvakten snart på väg för att hämta honom (så husse kan festa med Kylies oerhört heta dansare i natt). Jag har ännu inte riktigt bestämt vilken t-shirt jag ska ha på mig. Jag tror det blir den rosa då den passar med mina neonrosa och -gula armband.
Ska man på konsert så ska man. Det lär ju vara minst 99% bögar i publiken.
Vi älskar Kylie ty hon har haft sina toppar och dalar och hon är glammig och gör snygga popbitar (om ni nu undrade).
Jag satt och läste lite konsertrecensioner och jag förstår verkligen inte varför de envisas med att skriva att hon inte är “någon vidare vokalist”. 1) Hon sjunger tekniskt bra 2) Hon har den ultimata poprösten.
Så sluta jiddra, bitches.
Åh, hon är i närheten. Kanske soundcheckar hon just nu. (Ja, som ni nog listat ut under åren som gått bor jag i närheten av min Betlehemsstjärna – Globen).
Puss och hej. Vi ses på andra sidan.
För övrigt borde kvällspressen skämmas. Den ena påstår att Kylie har en 22-årig dotter (!) och den andra (eller kanske var det samma, minns ej) undrar om “A Night Like This” eller “In Your Eyes, Love At First Sight” är hennes bästa låt. Herre min skapare. Skriv inte om Kylie om ni inte kan henne, så låter jag bli att skriva om fotbolls-EM (eller var det VM?).

Så sabbade skivbolaget X

XIdag släpps Kylies album X i USA. Ni minns nog min rejäla nedräkning till originalsläppet i november – med stor glädje och passion recenserade jag låt efter låt och sedan blev det tyst. Väldigt tyst. Kylies skivbolag har för vana att sabba det mesta.
Först och främst släppte de fel leadsingle. 2 Hearts blev som väntat ingen superhit. Fel nummer två var att vänta i evigheters evighet innan uppföljaren kom. Inte nog med att den släpptes på tok för sent – det var ett himla dividerande om vilken låt det skulle bli.
Som levde vi på 80-talet valde bolaget till slut att släppa en låt i Storbritannien (Wow), en annan i övriga Europa (In My Arms) och en tredje i USA (All I See). Det funkar inte så (längre). I dessa internettider sitter folket inte tålmodigt och väntar på att supersingeln ska gå att köpa som download eller i butik utan de laddar ner den illegalt (när den sedan väl släpps är den yesterday’s news och de köper den inte över huvud taget. En och samma singel ska – globalt – släppas vid samma tidpunkt, för fasiken! Skärpning!
Istället för att släppa 2 Hearts som leadsingle (låten hör inte ens hemma på albumet, den passar helt enkelt inte in) borde In My Arms fått promota albumet. Som uppföljare borde vi fått The One (klassisk Kyliepop!) och som singel nummer tre Wow. Som eventuell fjärdesingel hade All I See funkat fint (speciellt som sensommarsingel).
Jag behöver inte revidera min recension av X nämnvärt men jag kan tillägga att jag idag tycker bättre om No More Rain och All I See än jag gjorde då.
Leve Kylie.
Död åt hennes värdelösa skivbolag.