”No, onko sinulla se vihreä puku päällä?” (Nå, har du på dig den gröna kostymen?) Så brukade min pappa alltid fråga när vi talades vid inför Eurovision Song Contest. Som väldigt ung tonåring tog jag nämligen på mig denna kostym varje gång det var dags för Eurovisionsschlagerfestivalen (som den så festligt kallades då). Denna grön/svart-rutiga åttiotalskostym som var så ful att den blev snygg. Och den kändes lite glansig och tung på ett så lyxigt vis. Axelvaddarna gav mig de axlar som jag än idag väntar på att ska växa ut. Flugan som pricken över i:et.
Du ska veta, käre far där i din himmel, att i kväll tar jag mentalt på mig kostymen, som vanligt. Årets stora högtid är nämligen kommen.
Jag trodde väl aldrig att jag skulle yttra dessa ord men nu börjar det bli lite för mycket av ett Eurovision Song Contest som ju inte ens kommer att äga rum.
Det är en massa olika program på teve och på youtube. Det är omröstningar och det är rankningar i poddar och på hemsidor. Jag vet inte längre vad som är vad och vilket program som är så att säga ”officiellt” och vilket som bara är nåt blajigt, som exempelvis Sveriges tolva* (hette det så?) (se, jag minns ju inte ens en sån sak!) som visades på SVT i lördags. Det var riktigt uselt på så många plan. I kväll visas Eurovision Song Celebration och senare i veckan är det dags för Europe Shine a Light. Det är verkligen svårt att hänga med!
Jag rekommenderar De Eurovisa på Yle Arenan. Detta är det vanliga och ”normala” inför-programmet där låtarna spelas upp och därefter kommenteras de (först därefter alltså! inte som på SVT där alla pratar över låtarna, vilket är en stor synd i ESC-kretsar). Se de sex avsnitten här.
Här är mina tolv favoriter ur årets tävling som ju inte ens är någon tävling, utan inbördes ordning! Dessa låtar hamnade på min spellista.
Israel – Eden Alene ”Feker libi” Jag blir SÅ lycklig!
Island – Daði og Gagnamagnið ”Think about things” Förmodligen hade detta blivit årets vinnare. Jag var inte helt såld till en början men nu går jag igång på den isländska glada dängan.
Schweiz – Gjon’s Tears ”Répondez-moi” Älskade denna ballad från start. Mycket fin. Eventuellt har gossen lite för ljus och gäll röst för min smak.
Azerbajdzjan – Efendi ”Cleopatra” Jo, men detta är ESC! Jag går igång!
Rumänien – Roxen ”Alcohol you” Den ÄR ju fin och den ÄR ju vitsig!
Armenien – Athena Manoukian ”Chains on you” Denna är ju så härlig! Och kaxig.
Belarus – VAL ”Da vidna” Jo, hör du. Jag har gillat denna generiska låt sedan jag hörde den första gången. Enkel och trygg produktion och fin melodi.
Malta – Destiny ”All of my love” Ogillade den ganska rejält ett bra tag, men med tiden har jag börjat gilla denna gospeliga bit.
Litauen – De Roop ”On fire” Rolig och käck poplåt, i all sin enkelhet.
Storbritannien – James Newman ”My last breath” Så intetsägande och lätt bortglömd poplåt, men jag gillar den när jag hör den. (Hooken med ”breath!” är ju väldigt effektiv.)
Danmark – Ben & Tan ”Yes” Så intetsägande och lätt bortglömd poplåt, men jag gillar den när jag hör den. (Hooken med ”say yes!” är ju väldigt effektiv.)
Ukraina – Go_A ”Solovey” Irriterande klistrigt och effektivt.
*Edit: Inför Eurovision hette programmet tydligen. Sveriges 12:a sänds visst på torsdag. Ja, ni hör ju själva…
En vän från podden Schlagervännerna hörde av sig. Vår konversation (på ett ungefär):
E: Jag ska strax prata med Ilanit. Visst har du en tatuering med en av hennes låttitlar? Får jag visa den för henne? K: Ja, hur tusan kan du komma ihåg det? Jag har ”Ahava hi-shir lishnayim” skrivet på mitt ben. Du kan även berätta att jag har låtens refräng som ringsignal. Skickar foto. E: Får jag nämna dig vid namn? Hur vill du bli benämnd? ”My friend from Finland”? K: Absolut, jag älskar uppmärksamhet. Men: ”Swedish-Finnish-Jewish friend”.
Idag fick den legendariska Ilanit alltså se min tatuering.
För den oinsatte: Ilanit var den första att representera Israel i Eurovision och jag älskar hennes musik! Så pass att hennes andra ESC-låt (från 1977) hamnade på mitt ben. ”Kärleken är en sång för två”, alltså. Just så! 💕🇮🇱
Det dök alldeles nyss upp ett meddelande på eurovision.tv. Det blir inget Eurovision Song Contest i år. Ingen är väl särskilt förvånad men för oss fans är detta en mycket sorglig ”nyhet”. Och vips så läser jag som vanligt en massa inlägg på sociala medier, som får mig att vilja vomera.
Till er som nu jublar över att ”slippa Eurovision” i år har jag bara en sak att säga: jag kan svära på min heliga kropp att ni inte hörde ETT ENDA ESC-fan jubla över att fotbolls-EM ställdes in. Det är det som är skillnaden mellan civiliserade människor och andra: vi sporthatande ESC-fantaster undviker helt enkelt sportevenemang och annat trams, och gör inget större nummer av det. Ni, däremot, gör stup-i-den-jävla-kvarten ett halabaloo av hur lite ni tittar på Eurovision. Löjliga är vad ni är. Och en smula primitiva.
Jag har den senaste veckan lyssnat in mig på årets bidrag och min vinnare kommer från Israel. Jistanes, vilket sväng!
Nu när Melodifestivalen drar igång igen – och var och varannan av er som vanligt ska tönta er genom att göra ett så jä*la stort nummer av hur lite ni kollar på programmet – så kan jag berätta lite kort om hur årets finländska uttagning till ESC går till. Denna procedur ser olika ut från år till år, och i år har 6 bitar valts ut, som släpptes under den gångna veckan. De kommer att tävla i UMK (Uuden musiikin kilpailu = Tävlingen för ny musik) i Tammerfors den 7:e mars.
Min favorit framförs av en jänta vid namn Erika Vikman. Hon sjunger (i årets enda icke-engelskspråkiga bidrag) om att det inte går att bli en fin finsk flicka med ”benen i kors” om man har ”levt som Cicciolina” (den legendariska italienska porraktrisen och politikern, ni vet). Låten heter just ”Cicciolina” och den kan du höra här. Låten toppar för övrigt iTunes-listan här i Finland just nu.
Jag tror dock att finlandssvenska Tika vinner med sin powerballad I Let My Heart Break. Det har jag ingenting emot.
Tävlar gör också Aksel med Looking Back. Ganska intetsägande, om du frågar mig. Och det gör du ju.
Tonårspartaj bjuder F3M på i låten Bananas. Men de ser inte ut att kunna partaja till det. Ingenting är bananas här inte. Slappna av, brudar! Modern – pubertal – pop. Helt ok.
Sansa bjuder på riktigt skön electropop i låten Lover View.
Avslutningsvis en dänga som doftar lite Eurovision. Catharina Zühlke och Eternity.
