Hunddrama


Just nu är det lugnt och fint i mitt hem, men nog har det blixtrat till. Sebbe + föräldrarnas hund har nämligen inte riktigt dragit jämnt – båda bestämda herrar som de är – men det funkar bättre och bättre.
Nyss satt de till och med i soffan samtidigt – som ni ser så långt ifrån varann de bara kunde. 😀
Söta är de hur som helst.

En sån lördag

Igår efter jobbet mötte jag Hundvakten och Sebbe och tog en rejäl vårpromenad. Därefter stod jag i köket och svängde ihop en sallad. “Sebbe har en fästing”, skrek Hundvakten. “Åh nej”, flämtade jag, “Om jag håller i honom – vågar du ta bort den då?” Det gick bra, fick jag höra. Efter många om och men fick vi loss saten. Den lämnade en knöl och vi var lite oroliga men efter lite googlande och samtal med andra hundägare fick vi lugnande besked. Knölen försvinner efter ett tag. Jag hoppas de har rätt. Sebbe är hursomhelst sig själv och mår finfint.
Efter middagen sov de båda i bingen medan jag tittade på Diet Doctors på TV. Jag blev MYCKET upprörd. En kvinna åt choklad till frukost och var fet som få, tappade håret, hade hemska utslag och efter några veckor av normal kost sa hon: “jag hade ingen aning om att vad vi äter påverkar så mycket”. Hon var 35. Och så blåst. Jag blev arg. Vad är det för fel på folk?
Klockan 22 denna lördagskväll gick jag och lade mig. Sebbe var nybadad och fin och hade fått sin “mot loppor och fästingar-behandling” och sov redan tungt. Det var en fin lördag som kändes som en torsdag.

Lycka är…

…när Sebbe lägger sig ovanför huvudkudden och placerar sitt håriga huvud bredvid mitt på kudden. Där ligger vi och snoozar ett tag innan vi ger oss ut i regn och rusk.
När jag kom till jobbet var jag övertygad om att den rolige bögkollegan skulle vara på plats (eftersom han igår sa “vi ses imorgon”). När jag ringde på dörren stod jag och läste DN och när dörren öppnades sjöng jag med min vänaste falsettstämma “goood mooorgooon”. När jag inte fick något glatt svar tittade jag upp och såg min nye grabb-grabbkollegas förskräckt förvånade min. Nåväl. Det bjuder jag på. Jag har förresten lite svårt att veta vad jag ska samtala med honom om men jag kom på häromdagen att vid ev. pinsam tystnad kan jag, eftersom han är långhårig, fråga vad han använder för balsam.

Funkyzeit mit Sebbe

Vi var nyss ute på kvällstur och Sebbe visade prov på sin mandom (?). Han blir nämligen oerhört upprörd när någonting befinner sig på en plats som tidigare var tom. Idag var det en enorm grävskopa som var boven i dramat. Mycket underhållande. Han skäller även på snögubbar och cyklar som lämnats kvar på marken.
Annars skäller han till min glädje väldigt lite. Aldrig på människor eller andra hundar (han svarar dock bestämt om han blir skälld på).
Han är så fin och snäll, min gosemose.