Herr Israel gör entré

Tillbaka på jobbet.
Efter några dagars paus började så det nya året även för mig.
Blev lite nedstämd efter nyårshelgen. Vet ej varför men förmodligen dels på grund av att jag jobbade så mycket hela december och så var jag plötsligt ledig och fylldes av känslan “jaha..”
Dels är det väl rätt vanligt att man efter att ha lovat bot och bättring vaknar upp och inser att allt är som det alltid har varit.
Hursomhelst. Idag promenerade jag till jobbet och det var ett av mina nyårslöften. 70 minuter tar det. I rask takt. Om man börjar varje dag med en rask dryg timmes promenad – hur mycket kan man gå ner på en månad? Mycket intressant. Jag är så trött på min zoloftkropp.
Det blev inte mycket sömn i natt. Fastnade på MSN med israelen som hädanefter kommer gå under sitt namn i denna blogg. Herr Israel heter han. Så jag satt och samtalade med honom till efter 01:00. Det är trevligt att prata med honom. Om allt och inget. Mest om allt.
Han slog på sin webbkamera igår och det var första gången – trots att jag är en mycket modern man – som jag samtalade med någon på det sättet. (Jag slog dock inte på min kamera, känner mig lite för blyg för det fortfarande.) Det känns väldigt… spännande att live se en person reagera på vad man skriver. Han log mycket. Och skrattade ibland. Livet är bra märkligt. Men ganska kul.