Så idag besökte vi en massa tyg- och gardinaffärer och jag fann en matta + två kuddar till mitt vardagsrum. De är i exakt rätt ljuslila kulör som dominerar i mitt hem. Ja, jag är ju en sådan där som gillar så kallade tjejfärger. Samt grönt och blått. Och brunt. Så, okej, så himla tjejig är jag kanske inte. För övrigt hatar jag att det ens finns något som kallas tjej- och killfärg. Och lika mycket ogillar jag att när någon väntar barn vill folk veta vad det är för kön på glinet så de redan innan det ens är fött kan börja bestämma vad han eller hon ska tycka om med könet som enda utgångspunkt.
Ett par vänner till mig vägrade avslöja sitt ofödda barns kön just på grund av den anledningen. “Vi vill inte att folk ska börja skicka en massa ljusblå kläder till babyn”, fräste de. Sådant gillar jag.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik