Etikett: vardag

2 x Café!

Veckan började med en rivstart.
Upp, ut med hundarna, in, mata hundarna, rusa till tunnelbanan.

Insåg dock att jag var ute i väldigt god tid. Satte mig på ett café och drack en latte. Jag ’går på café’ cirka en gång per år. Det är helt enkelt inte min grej.

Efter att första ärendet var avklarat och jag hade lite tid att slå ihjäl innan nästa, så ville jag inte Ranta Runt i Regnet. Gled därför elegant in på ännu ett café. Den här gången beställde jag en vegansk latte.

Satt där och betraktade vardagen – något jag älskar att göra, ty det är vardagen som är livet.

Därefter susade jag vidare i min egen vardag och till slut kom jag hem med dyngsura skor.

Oktobertisdag

En dag kom och gick.
Trött som vanligt i morse. Sover dåligt numera (igen).
Tog mig upp till slut och började jobba. Hemifrån idag.

Gick igenom mina inkorgar och svarade på mail. Därefter administrativt arbete.

Lagade pytt-i-panna – vegoversion med potatis, gul lök, vitlök, quorn, fejkon, haricots verts, morot, ärtor. Och ett stekt ägg – sunny side up.
Det var smaskens. Maken är mycket glad i just denna supersvenska svennerätt.

Kollade lite Mad Men.
Lyssnade på finska Paula Koivuniemi. Vilka fantastiska dängor hon har gjort. Googla och youtuba!

Tog en lång promenad med hundarna.
Genom skogen. Eller trädsamlingen. Inte kan man väl kalla det skog egentligen, säger jag som bodde i en skog tills jag fyllde 15.
Det var skönt hur som helst. Gillar långa promander under denna årstid.
Tänker mycket.
Bara är.
Och så är det ganska tyst också där bland träden (för att vara Stockholm).

Telefonen ringde – och det gör den tack och lov sällan. Är ju inte särskilt glad i att tala i telefon.
(Whatsappa eller maila!)
Det var en ung man från Israels ambassad. Känns alltid flott och en smula kungligt när jag har kontakt med ambassaden.

Okej, den här dagen går inte till historien som en av de festligaste.
Men den var meningsfull på sitt blygsamma sätt.

De små betydelselösa dagarna som inte alls är särskilt betydelselösa

Du vaknar en oktobermorgon.
Ödmjuk som du är så är du tacksam över att du vaknade till ännu en dag, men nog känner du dig en smula nedstämd och nog har du den där känslan i bröstet: nä, nu får någonting faktiskt hända.
Dagen börjar som de flesta andra dagar.
Du tar dig till jobbet.
Du slår igång datorn och ser morgonnyheterna. Snabbkollar dagens tidningar. Läser ett par favoritbloggar.
Allt känns helt okej men den där känslan finns kvar i bröstet. Du är både rastlös och trött. Du är ”nöjd” men ”nöjd” är inte bra nog.
Timmarna går och en massa saker händer. Eller ”en massa” egentligen… Men när vardagen lunkar på så blir ju även de små sakerna till stora händelser och happenings.
Sedan, huxflux bara, så har du ”samtalat” med en okänd människa i flera timmar och plötsligt har du en date att se fram emot.
Han skrev: ”en date?”
Du svarade: ”gärna.”
Det är sådana här dagar som gör oktobermörkret värt att uthärda.
Plötsligt händer det.
Bara så där.
Plötsligt känner du det där pirret i den trötta gamla kroppen. Eftersom du var helt oförberedd på det så känns det väldigt klart och tydligt. Du kan knappt koncentrera dig på annat.
Du ler.
Världen ler med dig. Inte åt dig, men med dig.
Du åker hem från jobbet och ser fram emot ”en höstpromenad i Haga”.
Smaka på den meningen. Inga sunkiga dejter på dubiösa krogar. Nej, när man uppnått en viss ålder och mental mognad så är det höstpromenader i Haga som gäller.