Talade med min bäste vän som helt plötsligt sa – som om ingenting hade hänt – att han var singel igen. Jag anar ett mönster.
Mina jeans går snart inte att rädda. De är perfekta. Snygga. Sitter bra. Men de är så välanvända och redan lagade att jag snart måste begrava dem. Ska försöka ta mig en tur på symaskinen ännu en gång innan jag tappar hoppet helt. Tills vidare har jag fått gräva fram ett par kamouflagemönstrade byxor som jag inte känner mig helt bekväm i. Det blir alltid så – jag köper mig ett schysst par och så använder jag dem tills de dör. Behöver fler par. Nu.
Kom just in efter långpromenad. Sebbes tassar var svartare än någonsin och det blev ordentlig tvätt när vi väl kom hem.
Idag är det vår igen. Balkongdörren står öppen och Sebbe springer lycklig på ängen och nosar fram harlortar som han kvickt smaskar i sig innan jag hinner försöka förklara för honom att han ska få mumsmat när vi kommer hem. Dags för lunch.
Vi såg på film: Sebbe trodde att fåren i filmen fanns på balkongen. Han rusade ut och letade intensivt innan han kom in och lade sig och fortsatte titta på skärmen.
Etikett: relationer
Illusion
Möten
Livet är fullt av möten. Stigar korsas. Ibland vandrar man på dem tillsammans bara ett kortare tag. Andra gånger mycket längre. Det är svårt att veta varför då och då, men när man får lite distans till saker och ting ser man varför man skulle stöta på den och den människan. Vad man fått ut av det. Vad man gett. Vad man lärt sig själv och vad man lärt den andra. Det svåra är att leva fram tills man kommer till den insikten. Innan man förstår. Tack och lov ändå, ju äldre man blir, desto snabbare förstår man. Så är det för mig åtminstone.
The end
Pepp
Min gode, fine vän PG kom över på middag (lagade den ljuvliga tortellinin, se mat & dryck-sidan). Han är nybliven singel och vi talade om meningen med saker och ting. Om kärlek, framtid och religion.
Sedan slog vi på Madonnas Confessions… (han hade inte hört hela) och han gillade den lika mycket som jag. “Varför tvivlade jag någonsin på Madonna?”, sa han självironiskt. Underbart att ha en vän som man kan lyssna på musik med. De flesta har ju musik som något slags bakgrundsbrus, men för mig är den så mycket mer. Jag sätter mig verkligen ner och lyssnar. Vi kom fram till att Madonna skriver underbara texter. De är enkla men aldrig bara tomma ord, utan med mening och budskap.
P sa också att jag är “den ende han verkligen kan tala om allt med”. Det gläder mig mycket.