Etikett: ångest och eufori

Dimma

“Använd orden med inriktning på sanning och kärlek”.
Ny månad. Nya möjligheter. Nya besvikelser. Nya överraskningar. Nya tillkortakommanden.
Har just bläddrat i nya Amnesty Press. Ovanligt trist nummer.
Kastar en blick mot min bokhylla. “Fyra grunder till ett bättre liv” av Don Miguel Ruiz. Kortfattat:
1. Var sann i ditt tal (gör mitt yttersta)
2. Ta ingenting personligt (svårt)
3. Ta ingenting för givet (också svårt men jag tror jag är ovanligt bra på det)
4. Gör alltid ditt bästa (när det väl gäller så..)
Om punkt nr. 4: “Ditt bästa skiftar från det ena ögonblicket till det andra. Det är inte alltid detsamma när du är sjuk som när du är frisk. Gör helt enkelt så gott du kan under alla omständigheter så undgår du självkritik, självförakt och ånger”. Hmm… jag måste nog läsa om den boken. Börjar med detsamma. Godnatt världen.

Streck

Kom just hem från apoteket. Fick en sådan fruktansvärd ångest helt plötsligt, efter att ha mått bra idag. Usch. Det kändes som ett monster som tuggade sönder mig inifrån. Och när jag stod där på apoteket och skulle signera darrade jag så mycket att jag inte klarade av att skriva mer än ett fult K. Resten blev ett ganska rakt streck.
K—————————

Bills

Så, posten var mest en hög av räkningar och meddelande från försäkringskassan om att de behövde få kompletterande uppgifter om mitt tillstånd för att se om jag ska få några pengar eller icke. Så nu får jag gå som på nålar till måndag för att se om jag kommer gå i konkurs eller om allt funkat som det var tänkt. Jag hatar, hatar, hatar såna här tillfällen då jag själv inte har kontroll över saker utan måste förlita mig på andra (läkare, arbetsgivare osv.)

Katarr

Tror jag har magkatarr. Känt mig konstig i flera dagar och nu vill jag bara kräkas.
Jag vill må bra, komma hem och kunna börja jobba igen. Orkar inte lägga in några bilder nu. Kanske senare. Är alldeles slutkörd och skulle kunna sova flera dagar i sträck. Det är en sådan dag då mina tillkortakommanden plågar mig och jag känner mig allmänt oduglig. Usch. Jag vill spela Alfapet.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,