Skola

Om en och en halv vecka börjar skolan och jag börjar bli lite nervo. Jag har inga direkt fiiina minnen från min skoltid. Och nu ska jag läsa webbproduktion. Tänk om alla i klassen är sådana där jobbiga unga datanördheteropojkar. Hur ska det gå? Jag hoppas att det finns många töser i klassen. Eller trevliga fjollor. Bara inga jobbiga skräniga människor.
Tur att jag har Stesolid. Jag behöver all hjälp jag kan få.
Jag har aldrig riktigt utnyttjat mina resurser eftersom min skoltid mest gick åt till att ta mig till och från skolan med så få ångestattacker som möjligt. Därför har jag en del luckor i min så kallade allmänbildning, något som jag försöker ta igen genom att läsa framförallt historieböcker hemma. Samt sådana där “vad varje svensk bör veta”-böcker.
Började läsa spanska för ett par år sedan som mjukstart eftersom jag visste att jag skulle komma att vilja plugga igen. Valde spanska för att
a) jag kunde redan en del och ville verkligen lära mig språket
b) språk har alltid varit min starka sida, alltså spelade jag så att säga redan på min spelhalva och hade inte jättesugigt självförtroende
Jag fick MVG men kände inte att jag var värd högsta betyg. Varför är jag alltid så? Varför kan jag inte bara känna; “gud vad jag är bra, MVG because I’m worth it”?