Tar mig friheten att publicera Israels ambassadör Benny Dagans PM. (Det lär ju inte hamna i någon svensk tidning, om man så säger.)
Ship to Gaza på kollisionskurs med världssamfundet
Inför årets Ship to Gaza-konvoj, som har annonserats stort i media, inställer sig många berättigade frågor. Nedan följer en genomgång av ett antal viktiga bakgrundsfakta som det är nödvändigt att ta i beaktande för en riktig uppfattning av bevekelsegrunderna bakom flotiljen, som organiseras i strid med världssamfundets uttryckliga vilja.
Först och främst – liksom det tidigare Ship to Gaza i maj 2010, fyller årets konvoj inget humanitärt behov. Som också öppet deklarerats av arrangörerna är projektet enbart politiskt, och syftet att skada Israel.
Som kraftfullt lyftes fram av FN:s särskilde samordnare för Mellanöstern Robert H. Serry den 19 maj i år ser Generalsekreterare Ban Ki-Moon ”med oro på mediarapporter om potentiella nya flotiljer till Gaza som kan provocera fram onödig konfrontation. Generalsekreteraren uppmanar alla berörda regeringar att använda sitt inflytande för att avråda från sådana flotiljer, vilka kan leda till ett eskalerat läge”.
Denna inställning delas till fullo av Europeiska Unionen. Dess Höge Representant för Utrikes- och Säkerhetsfrågor, Catherine Ashton, har för sin del entydigt konstaterat att: ”Jag anser inte en flotilj vara det rätta svaret på den humanitära situationen i Gaza”. EU och de bidragsgivande länderna har också uppmanat till att använda ”de befintliga gränsövergångarna till lands för att föra in hjälp till Gaza, och att avstå från provokationer” (13 april 2011). Den så kallade ”Internationella Kvartetten”, som även innefattar FN, USA och Ryssland uppmanar också ”alla dem som vill föra in varor att göra det via etablerade kanaler så att lasten kan inspekteras och föras via landövergångar till Gaza”(21 juni 2010).
Inga hinder föreligger heller att föra in hjälpsändingar via de etablerade landkanalerna. EU och de bidragsgivande länderna har under våren uttalat att man ”välkomnat den israeliska regeringens positivaåtgärder för att öka införseln av konsumtionsvaror till Gaza” (13 april) 15.000 ton förnödenheter och humanitär hjälp förs in varje vecka. Israel har också enligt det internationellt erkända Oslo-avtalet rätt och skyldighet att övervaka sjötrafiken, vilket bland annat understrukits av svenska regeringen.
Terroristorganisationen Hamas som kontrollerar Gaza har fortsatt sina raketattacker mot Israel utan hänsyn till det internationella samfundets krav på ett erkännande av Israel och ett slut på terrorn. En stor iransk last på ungefär 50 ton smugglade vapen stoppades av Israel på väg till Gaza så sent som i mars 2011.
Ett samstämmigt världssamfund avråder således från att sända förnödenheter sjövägen samtidigt som Israel enligt internationella avtal är i sin fulla rätt att stoppa smugglingen av vapen till terror-organisationerna i Gaza. Så vad driver då egentligen aktivisterna bakom Ship to Gaza?
En av huvudarrangörerna bakom konvojen, den militanta turkiska islamistorganisationen IHH, gav tydligast tänkbara svar vid ett officiellt besök hos Irans förintelseförnekande president Ahmadinejad den 12 februari – man eftersträvar ett ”Mellanöstern utan Israel”. Ett uttalande som för tankarna till författaren Henning Mankells invigningstal för svenska Ship to Gaza, där han talar om behovet av att ”avveckla denterroristiska israeliska staten” (15 augusti 2009).
Så talar ingen fredsaktivist och bakom den humanitära fasaden syftar Ship To Gaza till konlikt – inte fred och försoning.
Benny Dagan
Israels Ambassadör i Sverige