Nu ska jag berätta lite om mina erfarenheter – mycket rakt och simpelt eftersom klockan bara är barnet och ögonen hänger en smula.
Det där bostadsrättsmötet jag var på häromdan påminde mig om den där multimediakursen jag gick för några år sedan… Som i sin tur påminde mig om min helvetiska skolgång.
Jag har kommit på att det inte var något unikt för skolan i sig. Inget unikt för barn och ungdomar. Nej, det är likadant i vuxen ålder.
På mötet var det likadant:
Längst fram sitter en rultig kvinna som ställer tusen (gärna småkorkade onödiga, nyss – eventuellt lite subtilt – besvarade frågor).
Längst bak sitter en sån där jobbig grabb (gubbe i det här fallet) som är jävligt negativ och sur och bitter och som gärna säger negativa saker rakt ut i det blå. Inte till någon särskild alltså, utan bara… rakt ut.
I mitten till vänster sitter en sån där viktig-Lisa som MÅSTE HA NÅT ATT SÄGA och för att få uppmärksamhet överdriver så det står härliga till.
I mitten till höger sitter en rätt cool brud/dam som är lite ”alternativ” och new ageig. Henne gillar jag alltid.
Och så i mitten-mitten sitter jag. Tyst som en mus. Ivrigt iakttagande hela baletten. Med tusen smarta saker att säga, men aldrig, aldrig kan jag öppna käftjäveln bland okända människor.
Vad jag vill komma fram till är att allt är som det alltid har varit; jag lovar att alla som jag just beskrev var likadana under skolåren. Rollerna sitter i och så fort vi hamnar i av oss själva icke valda människokonstellationer så halkar vi omedelbums in i de gamla, vana rollerna.
Jag vet inte om jag tycker att detta är deprimerande eller tryggt.
10 reaktioner till “Roller”
Kommentarer är stängda.
Stämmer ju precis. Måste jag påpeka att jag satt i mitten till höger? 😉 Men tror att det mestadels var för att jag inte ville få solen i ögoen 😉
Inte undra på att du är så härlig som du är.
Hmm.. Vem var jag egentligen?? Kände mig mest som den ointresserade som mest satt och kladdade ner mina böcker och drömde mig bort.. Eller fnittrade med bänkkamraterna..? Men visst har man sin roll hela livet.. deppigt? Nja.. Bara om man önskar man var någon annan! Ha det gott! :-))
Du var lite av den där alternativa bruden till höger. 🙂
Visst är det så, att vi faller in i gamla roller så lätt…
Och där sitter vi som små fån. 😮
Jag är den som satte någonstans i mitten, och säger inget… jag har inga åsikter på direkten, vilket kan störa många. Jag funderar ett tag… kanske någon timme, eller till följande dag. Sen har jag åsikter. Take it or leave it.
Take. 🙂
Tack för att du inte alltid säger de där kloka sakerna, jag vet att det också är i omtanke om de andra i rummet, som då hade känt sig en smula dummare. Men visst är det så där! Jag är nog lite som du, men ibland kan jag inte hålla tyst. Det sker dock rätt sällan.
X Man: Ja, just det. Det är mycket irriterande för folk att man inte har en åsikt direkt. Jag har alltid menat och menar fortfarande att man har åsiktsfrihet, vilket då också betyder friheten att inte ha nån åsikt.
Åsiktsfriheten dragen till sin spets.