Idag firar jag kvinnan som alltid funnits där. I vått och torrt. Sedan jag var nio år 1984 har hon varit min trösterska. Ja, trots att hon är en upptempoartist har jag alltid funnit tröst och kärlek i hennes lugnare stunder (det gäller för övrigt samtliga mina kvinnliga favoritartister – det är som om deras sorger och ångest kommer fram på ett underbart berörande sätt i just dessa stunder).
Lagom till 50-årsdagen läckte Madonnas cover på Abbas Like an angel passing through my room.
Den finns här och spelades in i samband med inspelningarna av låtarna till Ray of Light 1998.
Inte nog med en massa bra musik – Madonna har hjälpt mig ur kris efter kris. När jag kände mig konstig i början av 90-talet stod Madde där och sa att homosexualitet var härligt.
Tack.
Gång efter gång har hon varit min stöttepelare – både på ett djupt personligt plan och på ett dansgolv nära dig.
Älska henne.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik