Kroppen brände chokladen

Jag okynnesåt en chokladbit på jobbet idag och omedelbart kände jag hur gubbfläsket tilltog; det dallrade och skakade om min kropp. När jag packade ihop mina prylar och gick passerade jag därför tunnelbanan och fortsatte pinna på. Jag gick och gick i rask takt. Jag gick mot rött. Jag väjde inte för alla miljarder barnvagnar (i bredd). Väj själva, fräste jag. Jag hade ju ångan uppe!
Hämtade Sebbe och vi gick vidare. Vi gick och vi gick medan löven virvlade under våra fötter och tassar och när vi kom hem stannade RunKeeper i iPhonen på 11 km. Chokladbiten är nu bränd och bearbetad. Borta!
Naturligtvis gråter hälen (kom ihåg den berömda hälsporren) men jag ber den att hålla käften. Jag har nämligen bokat en ny läkartid* och då ska både häl och knä undersökas. Det kommer sluta med operation – jag bara vet det – så häl och knä får lipa bäst de vill.
*Ja, läkaren ringde i morse och berättade att han inte hittat nåt i proverna från förra veckan (de gör ju aldrig det) men antibiotikan har hjälpt och jag är nästan återställd.

10 reaktioner till “Kroppen brände chokladen”

  1. Din lilla rackare, jag som skulle kommentera din underbara videologg, så är den borta från bloggen din när jag går upp i ”skarpt” läge. Men jag såg den ändå och den var underbar! Tur att man har dig i flödet….(;-)

    1. Jag insåg att ljudet var alldeles för dåligt… Har lite problem med ljudinställningarna i youtube (när man spelar in). Men tack ändå för kommentaren. 🙂

  2. HERREGUD!!!
    Tänk om jag skulle gå lika mycket för att förbränna det godiset jag äter… Då skulle jag kunna pendla mellan Olso – Sthlm på heltid 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.