Jag börjar inse att du har rätt: det är svenska killar det är fel på. Inte de unga, men när de blir runt 30 så blir de hopplösa. Ingenting händer, man bara står och stampar. Sega och fega är de.
Jag kom fram till detta för en sisådär tio år sedan.
För husfridens skull vill jag påpeka att min kollega är väldigt svensk och ja, det finns undantag – men de är få och alla dessa få är redan vänner med varandra (och därmed odejtbara).
Bonusinfo: min pojkvänshistorik: portugis, svensk skåning, polack, finlandssvensk/fransk, svensk, polack, israel.
Ojdå, polackerna var klart överrepresenterade… Dags att göra listan längre nu!
Jag lever på hoppet.