Glögg, choklad och språkbruk

Igår hälsade jag och Sebbe på granngossarna och vi, eller jag dårå, fick smaka på årets glögg.
Den är vit. Eller ja, genomskinlig och gulaktig.
Jag säger lika bestämt nej tack till vit glögg som till vit choklad.
Choklad ska vara brunt och glögg ska vara mörkrött.
Inga konstigheter.
Inga nymodigheter.
Jag smakade även på någon typ av lakritsglögg (helcrazy) och den smakade som en uppvärmd shot. Mums.
Kom då att tänka på att jag en gång i tiden, i begynnelsen, sa ”lakkris” och ”scheks”.
Fy farao!
Ordning och reda: ”laakrits” och ”kex”, tack.
Ibland gillar jag utveckling. Ibland inte.