Gästblogg: Bettan tittar in

Bettan här. Bettan i Solna. Ni har nog hört om mig förut.
Jag har just vaknat upp till ännu en tradig dag i arbetslöshetens Sverige. Ja, jag är arbetslös. Det där jiddret om att vara ”arbetssökande” eller ”mellan två jobb” är ju bara bull. Jag är arbetslös helt enkelt. Och oerhört fattig. Jag bor med min katt Kussimurran i en rätt ofräsch tvårummare i ett högt, högt hus i Solna. Min högsta dröm i livet är inte att få tag i ett arbete, nej, jag skulle mycket hellre bli hemmafru. Om jag bara kunde finna en karl. Det är svårt. När Herren delade ut vackra kvinnokroppar, sensuella ansikten och en påse silikon så stod jag dessvärre inte längst fram i kön.
Jag är rätt ful.
Jag är 160 cm lång och väger lite för mycket. Mitt hår är halvlångt och grått (eller cendréfärgat som de som säger mellan två jobb brukar säga). Stripigt är det också. Har inte riktigt råd att handla fint schampo och balsam, eller såna där mirakelkurer som de retuscherade damerna i tv-reklamen förgäves försöker kränga.
Jag orkar inte ens gå in på min hy. Problemhy säger vissa. Finnfejja säger jag.
Det här med stil och yta har jag lite lagt åt sidan då jag inte har så mycket att komma med. Trivs bäst i bylsiga tröjor och tights.
Får väl satsa på att bli den där roliga tjejen istället.
Jag har aldrig haft någon pojkvän. Sex däremot har jag fått rätt många gånger. Män är så desperata att de inte har något emot att knulla även den fula flickan. Då duger jag, och det må låta tragiskt men jag njuter av det. Tackar för uppmärksamheten. Dessvärre vill dessa män aldrig hångla medan vi gökar. Och de går aldrig ner på mig. Men men, man kan väl inte få allt.
Markus är en kille jag träffar då och då. Det är alltid samma visa: ”kom över med ett sexpack så fixar jag hamburgare och pommes”, säger jag och han går oftast med på detta.
Vi äter i tystnad medan vi ser första halvan av någon actionrulle. Persiennerna är neddragna för att dammråttorna inte ska synas så väl. Efter ett tag låter jag axelbandet åka ner och då vet Markus att den gröna lampan lyser. Han kastar sig på mig, drar ner mina mysbyxor och så gökar vi.
Efteråt dricker vi lite bira och därefter åker han hem. Jag äter de pommes som blivit över.
Ja, detta var lite kort om mig. En helt vanlig tjej i landet Sverige.
Bettan i Solna
PS Eftersom jag älskar särskrivning och dessutom stavar som en åttaåring så har denna text bearbetats av någon annan. Tack för hjälpen.

6 reaktioner till “Gästblogg: Bettan tittar in”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.