Det börjar dra ihop sig – bara morgondagen kvar att arbeta innan en veckas ledighet infinner sig.
Jag börjar bli riktigt trött i benen av allt mitt promenerande men det har hänt saker på kroppen – sådant som förut fanns har försvunnit och det känns underbart och inspirerande.
Tyvärr – eftersom jag har konstiga fötter (breda och långa på nåt märkligt, ovanligt vis) – har jag blåsor och blå naglar men jag antar att jag får lära mig att leva med det. Det finns helt enkelt inga skor som passar mina arma jättefötter.
Igår fick jag besök av Tysken. Det blev skvaller och indisk middag och det jag saknar allra mest (nej, inget sånt) – att dela vardagen. Att – för att låta ungdomlig – bara “hänga” utan att egentligen göra något särskilt. Det är trevligt. Att umgås med Tysken innebär också hjärngymnastik då han vill lära sig det svenska språket bums och ställer en massa frågor om varför man säger si eller så och vad som är skillnaden mellan ditt och datt. Kort sagt sådant man som infödd tar förgivet.
Jag läste ett mycket intressant inlägg om kost och hälsa (det må låta trist men det är det inte) hos fru Nisse. Läs det. http://vildkatt.blogspot.com/2007/12/mitt-hemliga-projekt.html Ha sedan en bra dag.