Fortfarande inte riktigt “här”

Jag vet ju att ni älskar mina semesterbilder.

Här innanför grundades den fantastiska staten Israel. Ja, jag älskar Israel. Som jag sagt till mina TLV-vänner och min man så känner jag mig hemma där. Av någon konstig anledning. Och nej, det är inte farligare där än nån annanstans. Den kritiserade “muren” (som mest bara är ett stängsel) har ju minskat självmordsattackerna med typ 95 procent. Så det är tryggt och bra.
Jag känner mig väldigt populär bland israelerna, det spelar säkert också in. They love me. Jag är ju både smart och kul att hänga med.

På den fantastiska tavlan står det:
ACCORDINGLY WE, MEMBERS OF THE PEOPLE’S COUNCIL, REPRESENTATIVES OF THE JEWISH COMMUNITY OF ERETZ-ISRAEL AND OF THE ZIONIST MOVEMENT, ARE HERE ASSEMBLED ON THE DAY OF THE TERMINATION OF THE BRITISH MANDATE OVER ERETZ-ISRAEL AND, BY VIRTUE OF OUR NATURAL AND HISTORIC RIGHT AND ON THE STRENGTH OF THE RESOLUTION OF THE UNITED NATIONS GENERAL ASSEMBLY, HEREBY DECLARE THE ESTABLISHMENT OF A JEWISH STATE IN ERETZ-ISRAEL, TO BE KNOWN AS THE STATE OF ISRAEL.
Och här hade vi just tagit en cykeltur och det var dags för glass.