Samtal från vän: Hej, vill du äta lunch med mig och min nya kärlek*?
Svar: Ja, vi ses utanför NK om fem.
Den nye pojkvännen visade sig vara ett kap! Snygg, trevlig, väluppfostrad, stilig och med världens finaste accent.
Det strålade om min vän. Och om pojkvännen**. Som två små solar satt de två grabbarna och berättade vad de haft för sig de senaste dagarna. Ja, de hade ta mig tusan till och med klätt sig i likadana tröjor!
Jaha, det har redan börjat, kivades jag.
Fick dock en legitim förklaring till det hela.
Kärleken är stor.
Mer kärlek i världen!
Och tänk att det finns människor som inte kan förstå att den homosexuella kärleken är exakt likadan som den heterosexuella.
Stupid bitches.
* Han kallade honom inte “kärlek” men jag gör det. Jag hörde ju att han ville göra det.
** De kallade inte varandra “pojkvän” men jag gör det. Jag såg ju att de ville göra det båda två.