Det kan inte vara lätt att vara ihop med mig

Jag ser ju väldigt mycket på dokumentärer och debattprogram – jag är trots allt en överraskande bra bit över 30 (även om jag fortfarande visar leg på systemet) och real life intresserar mig mer än påhittade historier (vad är poängen egentligen? Man kan ju hitta på vad som helst).
Jag har tänkt en del på, i mitt ivriga debattittande, hur fantastiskt roligt det vore om någon mitt i alltsammans sa: “Nej, men du har ju rätt. Så har jag aldrig sett på saken. Jag ändrar mig. Jag byter åsikt.” Visst vore det härligt!
Det är vackert när människor har mod att ändra sig.
Nu vill jag ändra mig lite. Ja, jag har gnällt om och skällt på mina ex och visst, de har gjort en hel del dumheter – men helt oskyldig är jag så klart inte. I admit. Jag kräver så mycket uppmärksamhet och bekräftelse, exempelvis. Det kan inte vara lätt att leverera.
Jag inser det med Y. Jag inser hur jag k-r-ä-v-e-r att få höra att jag är snygg, smart, sexig, bra, rolig… ja, allt det där.
En bidragande orsak är säkert att det handlar om ett långdistansförhållande, men ändå.
Tack och lov är han en verbal man som kan både lyssna och prata.