Idag har jag – av någon anledning – tänkt mycket på motiveringen “ett barn behöver en manlig och en kvinnlig förebild”. Men vad händer då i familjer där mamman är jätte så kallat “maskulin” eller pappan så kallat “feminin”? Där trasas ju hela argumentet sönder. Då handlar det ju bara om att en förälder ska ha en kuk och den andra en en fitta. Och vad vet barnet om det?! Så, den teorin är out the window. En annan sak jag tänkt på idag är all denna homofobi i länder som Estland och Lettland. Den finns ju även i Sverige (jag gick precis bakom han som blev misshandlad i prideparaden häromåret). Hur fan orkar man? Hur orkar man hata så? Jag kan aldrig förstå. Om A älskar A, vad har det med B att göra?! Varför bry sig?! Jag blir så trött. Vi har inte kommit längre än så trots att vi skriver 2006. Jag blir enbart kär i killar och jag är LYCKLIG över att jag överhuvudtaget har begåvats med förmågan att älska. En gåva jag tror att många dessvärre tar för given.
Nu ska jag se slutet av ESC 2006, gråta en Lordi-skvätt och gå på båten och dricka öl med Aronson.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik