Kategori: Drama

Jag visste väl att han var en TÖNT

Men åh så fint!
Sånt här får mig att gråta. Den fantastiska, men rätt tråkiga, Beyoncé växer hos mig när jag ser henne fixa skadan som den patetiske Kanye West åsamkade i New York i natt.
Uppdatering: klippen är borttagna från youtube (whyyy!?) så leta efter dem själva, vetja.
Se först detta klipp:

och därefter detta:

När vi ändå är inne på nattens MTV-gala tycker jag att ni ska se Madonnas superfina tal.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Jag såg en tjyv

Igår när jag satt lite uttråkad på jobbet blängde jag ut genom fönstret och drömde mig bort. Jag är rätt bra på det. Det passerar väldigt mycket folk på gatan utanför och många av dem är dessutom, av någon anledning, mer eller mindre hunkiga. Igår noterade jag en yngling som i mina ögon var mycket attraktiv. Jag följde honom med blicken. Han såg lite förvirrad ut och visste inte åt vilket håll han skulle gå. Plötsligt lade han ifrån sig ryggsäcken. Han placerade den på pakethållaren på en parkerad cykel och gick därifrån. ”Oj, att han litar på att väskan kommer ligga kvar”, tänkte jag och fortsatte blänga.
Grabben kom aldrig tillbaka och efter ett tag trillade polletten ner: han var en tjyv! En bov! En bandit!
Jag blev mycket besviken på denne attraktive unge man. Han såg ju ut som en sådan som jag glatt hade bjudit in på en het kopp kaffe och en fluffig kakbit.
Han hade stulit någons ryggsäck, tömt den på värdefulla föremål och jag blev vittne till hur han gjorde sig av med ”skräpet”.
Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag kunde inte lämna kontoret just då och att ringa polisen skulle ha känts som lite för mycket.
Tack och lov kom cykelns ägarinna och tog hand om problemet.
Hoppas att tjyven åker fast och att ryggsäcken återigen hamnar hos rätt person.
Åh, vad jag hatar tjyvar. Riktigt föraktar! Och nu såg jag en livs levande. Snygg dessutom! FAN!

Kamma dig, grabbhalva!

Jag måste bara snabbt få ur mig detta. Det gnager.
För någon månad sedan stod jag på favoritkrogen och en karl trängde sig in mellan min vän och mig. “Jag ska ha en öl”, skrek han åt bartendern. Jag blev asirriterad över hans burdusa vis. “OMG”, sa min ungdomlige vän efteråt, “du blev verkligen arg!”
I lördags, på samma krog, klev en man fram och sa “jag ska ha två biljetter till *nån fest*”.
Aaaargh. Jag står inte ut med “ska ha”.
Man säger inte att man “ska ha” någonting. Man säger med vänlig ton: “Hej, jag skulle vilja ha…” eller “Tjenixen puma, skulle jag kunna be att få…”
Därefter säger man “TACK”. Man säger alltid “tack”. Och “hej”! Man börjar alltid med att hälsa. För i helvete.
Ordning och reda.
Hyfs och fason.
Och lite vänlighet.
Skulle jag ha ett sånt där jobb där man “träffar nya människor” (fy fan!) så skulle jag fräsa: “Nej, det ska du inte alls det! Be snällt, gubbjävel!”