Kategori: Bloggeri

Ekivok? Jag?

Se här vilken fin utmärkelse jag fick idag.
Du får denna utmärkelse för att du är en av dem som jag bara måste titta in hos minst en gång per dag.
Motiveringen lyder:
Kim M – för att du är så ekivok! Och för att jag på fullaste allvar inte vågar missa en endaste dag av ditt bloggande då du alltid får mig på bra humör.
Tack Myra. Att få någon på bra humör är något att sträva efter! Jag ställer bucklan i hyllan avsedd för utmärkelser.

Söndagsutmaning

Nu gör vi som så att vi ställer in iTunes (eller annan spelare) på shuffle/random och så skriver vi ner de 10 kommande låtarna. Inget fusk.
01 Marta Sánchez Dime la verdad. Det var länge sedan jag lyssnade på den spanska Madonnan Marta.
02 Kylie Limbo (Live). En Kyliefavorit live från budgetturnén Intimate & Live.
03 Jennifer Lopez Let’s get loud (Radio mix). Jag är inget fan av Jennifer men laddade hem hennes hits på fyllan en gång. De jag ville ha fanns inte på iTunes (!) så ibland måste man vara lite lätt kriminell.
04 Lena Philipsson Jag sover hellre ensam. Mycket bra Lenalåt från Jag ångrar ingenting.
05 Annie Lennox The saddest song I’ve got. Bästa titeln någonsin från ett av mina favoritalbum Bare (som bör lyssnas på när man har ont i hjärtat).
06 Eurythmics There must be an angel (playing with my heart). Fatta vilka klassiker de skapade.
07 Melanie C Melt. Ljuvlig ballad från album nummer två: Reason.
08 Sanna Nielsen Rör vid min själ. Nja. Very svulstigt.
09 Rosa Your Song. Spanska Rosa Lopez gör en cover på denna fina bit.
10 Eva Dahlgren Lava. Öppningsspåret på Jag vill se min älskade komma från det vilda. Trist instrumental låt på ett bra album.

Fördelar och nackdelar

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på fördelarna respektive nackdelarna med att blogga ickeanonymt.

Jag har känt mig lite handikappad då jag varit tvungen att censurera mig själv en smula – därav mina skyddade inlägg.
Igår fick jag en påminnelse om fördelarna.
Jag var på ökänd fest hos en kollega som varje år har enormt födelsedagspartaj i den posha bostaden på sjunde våningen på Söder.
Okänd man knackade mig på axeln och sa: Är det du som är Kim?
Jag: Ja.
Han: Kim Milrell?
Jag: Javisst.
Det visade sig att han läser det jag skriver och det är alltid lika smickrande att springa på sådana personer.
Efter tre gin och tonic samt ett enormt glas rosé gick jag och hämtade Sebbe hos Nya Hundvakten (nu är de tre!) och tog en lång, skön promenad hem. Mogen som jag är lämnade jag festen när den var som roligast. Innan skandalerna. Innan män och kvinnor börjar ha sex med varandra på balkongen.