Tänk vad man glömmer med åren – det har jag tänkt mycket på då jag överrumplats av mina egna dagboksanteckningar.
Jag hade helt glömt bort att min låg- och mellanstadieskola kallades Gula skolan. Och nej, jag är inte förvånad över att glinen inte vågar gå till skolan i den gudsförgätna hålan. Hello childhood, liksom.
Hoppa till innehåll
personligt, pop och politik