Jobbig natt. Drömde mardröm efter mardröm och vaknade mellan dem och hade svårt att somna om så klart.
Först var jag jagad av SS-män (!), hoppade av ett tåg och sprang längs rälsen med alpliknande vyer omkring mig. Gömde mig i en skog och vaknade.
Därefter var Y i Sverige och vi skulle ta bussen hem men han försvann och jag greps av panik. Och vaknade.
Det säger så mycket… Jag känner mig både jagad och så går jag i väntans tider.
När klockan ringde flämtade jag: nej, en kvart till. Hämtade Sebbe och sov sked i 15 minuter. Det gör dagen. Så ljuvligt att ha näsan mot hans huvud och armen om honom med hans långa nos och tassar på min hand.
Helgen var bra med barbesök i fredags och trevlig fest i lördags och dessutom en välbehövlig sovmorgon. Veckan avslutade jag med en kamerasession med Y. Han var vacker som ett korallrev och jag såg för första gången sedan jag kom hem den där blicken. The Sparkle. Som jag inte kan motstå. Som får min själ att vända sig upp och ned men som samtidigt är så fruktansvärt frustrerande då jag inte kan röra honom fysiskt.