Sebbe och jag har just anlänt till jobbet (ja, vi jobbar ju en extra natt så firarna kan fira i fred) efter en timmes promenad genom staden. Det var befriande att se att det finns gott om folk ute på gator och torg och krogar och restauranger. Härligt att tiderna är lite nya.
Detta har nog varit tidernas mest ojuliga jul. Inte för att jag någonsin verkligen firar men känslan brukar ju ändå finnas omkring en. Så icke detta år. Det här är verkligen som vilken som helst måndag (bortsett från att det finns julmust i kylen på kontoret…).
Om åtta timmar promenerar vi hem, sover och sedan kanske vi tar och festar till det lite – om kroppen mår bra nog. Febern den hiskeliga är borta nu men nosen rinner som Niagara och halsen ömma fortfarande en smula.