Önskeinlägget: Då trodde jag att jag skulle dö!

Jag bad er att ge mig en rubrik, så skulle jag skriva ett inlägg i ämnet.
Här kommer ett nytt inlägg i serien, önskat av den ordningssamme Jontas.
Det går för övrigt fortfarande bra att önska!
Då trodde jag att jag skulle dö
Kommer ni ihåg när vi på Stenåldern betalade våra räkningar genom att fylla i en miljard olika siffror och mottagare på en liten pappersbit som vi sedan lade i ett kuvert tillsammans med räkningarna och därefter lade på lådan?
HAHAHA. Ungdomarna förstår såklart inte vad jag yrar om.
Hur som helst. Jag var alltid fruktansvärt nervös när jag fyllde i det där pappret. Ofta gjorde jag det på jobbet, och någon kollega fick dubbelkolla att alla kontonummer var korrekta. Jag läste högt och kollegan kollade att allting stämde.
Därefter ringde jag varje dag till min bank för att kolla att pengarna dragits från kontot. Oftast gick det på ett par dagar men jag minns ett par gånger då det tog över en vecka. Och ja, jag trodde att jag skulle dö! Jag klarar inte av ekonomiska dramer. Ordning och reda ska det vara. Räkningarna ska betalas i tid. Punkt slut.
En inte lika ordentlig och präktig (dåvarande) vän (jag kan ju inte umgås med sådana människor på lång sikt) berättade att hans räkningar en gång helt försvunnit när han skickat in dem. Vilket lett till att han fått påminnelse efter påminnelse och när han sedan betalat dem hade plötsligt det där första kuvertet på något vis kommit fram, vilket lett till att samtliga räkningar till slut betalats två gånger.
Jag blev yr bara jag lyssnade på eländet. Var tvungen att sätta mig ner. Ja, skulle något sådant ha hänt mig så skulle jag helt klart ha fått vara med om en näradödenupplevelse.
Därför bet jag i morse ihop och riktigt njöt (well well) när jag loggade in på internetbanken. Fatta vilka sköna, moderna tider vi lever i.