I dessa dagar dagar då svenska (och ”svenska”) socialdemokrater springer runt på gator och torg och jollrar ”krossa sionismen” (dvs ”utplåna Israel”) samtidigt som Den Store Ledaren Löfven talar om att alla som inte är vänster är nazister och Ebba Busch Thor är den nya Hitler, medan de av inte minst Sverige sponsrade islamonazisterna i Gaza försöker ha ihjäl så många judar som möjligt så… Då tänker jag plötsligt på den unge israeliske mannen som jag dejtade för några år sedan.
Han som åkte till Auschwitz och letade upp sin mormors ”bädd” och placerade en israelisk flagga där, som ett stort ”fu*k you”.
Och jag tänker på när jag träffade denna mormor – överlevaren – och på att jag fick en av henne sydd tygväska.
Ur led är tiden.
Lämna Israel (och oss judar) i fred. Och sluta förminska förintelsen. Slut kalla din meningsmotståndare ”nazist”. Detta ord är snart lika utslitet och meningslöst som ordet ”rasist”. Och slopa biståndet till islamonazisterna.
Skärp er.