Om orkestern börjar spela efter utsatt tid så går jag hem

Igår spontan-gick jag på konsert.
Mötte upp grabbarna grus och jag var så lycklig över att de båda dök upp i tid – inget gör mig lyckligare än punktliga människor. [PPAP*] Faktum är att jag har slutat umgås med vissa människor på grund av deras tidsoptimism (sant).
Hurts spelade och sjöng. Till slut. Väntan var nämligen lång och spänningen steg så högt att den till slut inte kunde stiga mer. Det var då den övergick i något slags ”öh, kom igen nurå”-surr.
Efter ett par låtar så gick jag hem. Hade orkestern börjat spela i tid så hade jag så klart tagit del av hela konserten, men som sagt så står jag inte ut med SENA ANKOMSTER.
Hur som helst så var det ju lite trevligt att ta sig ut och vara en smula kulturell (om än populärkulturell), men det här med att ränna på konserter är inte längre min grej; på tok för mycket stök, bök, bus och larm.
Jag är en mogen man som hellre sitter hemma och youtubar mina favoritartister – ja, hos mig är det konsert varje kväll. Och man kan välja både artist och låt själv. OCH MAN KAN PAUSA!
Jag bjuder på några högklassiga bilder från kvällen.

Vi avslutar med Hurts senaste superdänga – fantastiskt bra låt.

*Puss På Alla Punktliga.
Läs även andra bloggares åsikter om Hurts, tidsoptimism, sena ankomster