Attack!

Nu har vi upplevt drama igen – på högsta nivå! Jag och Sebbe var ute och promenerade och verkligen njöt av det perfekta vädret (lagom varmt med en svalkande vind). Plötsligt – mitt bland ett gäng kolonilotter – dök det upp en katt. Istället för att backa kom han (?) närmare och närmare medan jag höll Sebbe så långt ifrån honom som möjligt. Till slut insåg jag att katten var på väg att gå till attack och instinktivt lyfte jag upp Sebbe som skrek i panik. Katten fräste och såg fruktansvärt arg och farlig ut och jag rusade därifrån med Sebbe i famnen. Hjärtat mitt slår fortfarande i ohälsosamt tempo.
Det gjorde så ont att höra Sebbes hjärtskärande skrik.
En annan gång kom en katt fram till oss och klappade till Sebbe. Bara så där. Mycket obehagligt. Och häromveckan blev hunden min påhoppad av en stor tik. Även då blödde mitt arma hjärta. För att inte tala om när Sebbe var riktigt liten och schlagerstjärnans enorma hund bet honom så han fick näsblod!